Prematurens amningsprocess : litteraturstudie

Abstract

Sammanfattning Syftet med detta examensarbete är att genom en litteraturstudie undersöka amning och amningsfrämjande metoder för det prematura barnet samt hur vårdaren kan stöda och handleda föräldrarna vid amning. För att föräldrarna ska få sakliga amningsinstruktioner bör vårdarna följa samma principer och riktlinjer för att underlätta amningen hos de nyblivna föräldrarna. Utifrån dessa antaganden formuleras frågeställningar som respondenterna kommer att undersöka. Forskningsfrågorna är: Vad har prematuren för behov av amning? Vilka metoder finns för att främja amning av prematuren? Hur kan vårdaren stöda och handleda föräldrar vid amning?

I den teoretiska utgångspunkten har respondenterna valt att utgå från vårdteoretikern Eriksson och hennes teorier om caritativ vård (1987, 1989, 1990, 2001) och ansa (1988, 1990, 1997). Datainsamlingen består av dokument i form av vetenskapliga artiklar. En resuméartikel har sammanställts för att få en översikt av de valda forskningarna. Respondenterna har gjort upp en analysstam där forskningsfrågorna delas in i mera detaljerade frågor som ställts till forskningarna. Respondenterna har använt sig av innehållsanalys i samband med bearbetning av datamaterialet.

I resultatet fick respondenterna fram att bröstmjölken näringsmässigt är den viktigaste födan för det nyfödda barnet. Amningsfrämjande metoder som påvisas är kängurumetoden, bröstgummi och bröstmjölkspumpning. Amningen borde i mån av möjlighet påbörjas redan då prematuren är i gestationsvecka 28. Detta har visats ha en betydande effekt på prematurens viktökning och längden på sjukhusvistelsen. Utifrån resultatet framkom att vårdaren har för lite kunskap om amning i och med att de inte blir utbildade till att ge amningshandledning. Vårdaren bör se helheten i amningsprocessen för att kunna ge en god amningshandledning till föräldrarna.

Opinnäytetyön tarkoitus on kirjallisuustutkimuksen avulla tutkia imetystä ja sitä edistäviä menetelmiä keskosvauvalle sekä tutkia miten hoitajat voivat tukea ja ohjata vanhempia imetyksen yhteydessä. Jotta vanhemmat saisivat asianmukaista imetysohjausta, pitäisi hoitajien seurata samaa periaatetta ja suuntaa voidakseen helpottaa imetystä uusilla vanhemmilla. Näiden oletusten perusteella muotoutuu kysymyksiä, joita tekijät aikovat tutkia. Tutkimuskysymykset ovat: Mikä on keskosvauvan tarve imetyksestä? Mitä imetystä edistäviä menetelmiä on? Miten hoitaja voi tukea ja ohjata vanhempia imetyksen yhteydessä?

Tekijöiden teoreettiset lähtökohdat ovat hoitoteoreetikko Erikssonin ajatuksia karitatiivisesta hoidosta (1987, 1989, 1990, 2001) ja hoivaamisesta (1988, 1990, 1997). Tiedon keruu on tehty asiakirjoista jotka koostuvat tieteellisistä artikkeleista. Tiivistelmäartikkeli on liitteenä, jotta lukija saisi yleiskuvan tutkimuksista. Tekijät ovat laatineet analyysirungon, mihin tutkimuskysymykset on järjestetty yksityiskohtaisempiin kysymysryhmiin. Tekijät ovat käyttäneet sisällysanalyysia asiakirjojen käsittelyssä.

Tuloksessa tekijät osoittavat, että rintamaito on ravitsemuksellisesti paras ravinto vastasyntyneelle lapselle. Imetystä edistäviä menetelmiä ovat kenguruhoito, rintakumi ja rintamaidonlypsäminen. Imetys on hyvä aloittaa jo keskoslapsen ollessa gestaatioviikolla 28. Tämä on osoittanut merkittävää vaikutusta keskosvauvan painon nousuun ja sairaalassaoloajan vähenemiseen. Tutkimukset osoittivat, että hoitajilla on liian vähän kokemusta imetyksestä, koska he eivät ole saaneet tarpeeksi koulutusta antaakseen imetysohjausta. Hoitajan täytyy nähdä kokonaisuus imetysprosessissa voidakseen antaa tarpeenmukaista imetysohjausta vanhemmille.

The purpose of this thesis is to examine, through a literature study, breastfeeding and breastfeeding promoting methods for the preterm infant, and how the caregiver can support and guide parents during lactation. For parents to obtain objective lactation instructions, the caregivers should follow the same principles and guidelines to facilitate breastfeeding for the new parents. Based on these assumptions, research questions were formulated. The research questions are: What needs for breastfeeding does the premature infant have? What methods exist to promote breastfeeding of the premature infant? How can the caregiver support and advise parents regarding breastfeeding?

In the theoretical starting points, the respondents chose to start with nursing theorist Eriksson and her theories on caritative care (1987, 1989, 1990, 2001) and nurturing (1988, 1990, 1997). The data collection consists of documents in the form of scientific articles. A brief article has been compiled to provide an overview of the chosen research area. The respondents have created a body of analysis where the research questions are divided into more detailed questions presented to the studies. The respondents have used content analysis in processing of the data material.

In the results, the respondents revealed that breast milk is nutritionally the most important nutrition for the newborn. Breastfeeding promoting methods demonstrated are kangaroo care, nipple shields and breast milk pumping. Breastfeeding should if possible be started as soon as the premature infant is in the 28th week of gestation. This has been shown to have a significant effect on weight gain and the premature infant’s length of hospital stay. Based on studies it was revealed that the caregivers often have little knowledge about breastfeeding, in that they are not trained to provide breastfeeding supervision. Caregivers should have a comprehensive view of the breastfeeding process to provide good breastfeeding guidance to parents.