En kvalitativ studie om hur barns delaktighet kan förverkligas på ett mottagningshem

Abstract

Detta examensarbete är ett projekterat arbete i samarbete med ett mottagningshem i södra Finland. Syftet med denna studie är att ge ökad kunskap om barns delaktighet inom barnskyddet samt att redogöra för hur de professionella kan förverkliga barns del-aktighet i det vardagliga arbetet på ett mottagningshem. Frågeställningarna är: Hur kan de professionella gå tillväga för att förverkliga barns delaktighet på ett mottagnings-hem? Vilka är utmaningarna i att förverkliga barns delaktighet på mottagningshem? Målgruppen för detta examensarbete avgränsar sig till barn under skolåldern och ämnet studeras utifrån de professionellas perspektiv. Den teoretiska referensramen består av socialpedagogik och specifikt det socialpedagogiska arbetet på mottagningshem samt delaktighet, där fokuseringen ligger på barns delaktighet. Som datainsamlingsmetod för denna studie används kvalitativa temaintervjuer och respondenterna är fem profession-ella från mottagningshemmet. Resultatet från studien visar att barns delaktighet på mot-tagningshem innebär att alla barn skall ses som individer med individuella behov. Barns delaktighet innebär inte att de vuxnas ansvar att fatta beslut flyttas över till barnet. Det är de vuxnas skyldighet att fatta beslut utgående från barnets bästa, men det är viktigt att barn får information om de beslut som berör dem, samt motiveringar för besluten. Respondenterna poängterar att barns ålder och utvecklingsnivå påverkar starkt allt ar-bete som görs tillsammans med barnet. Det är viktigt att de professionella lyssnar på barnen, är lyhörda och sensitiva för barns behov, samt är närvarande och ger barnen ut-rymme, tid och möjligheter att uttrycka sig. För att det skall vara möjligt krävs det en förtroendefull relation och en jämlik växelverkan mellan barn och vuxna, och för att växelverkan skall vara jämlik krävs det att den vuxna respekterar barnet och barnets åsikter samt det barnet berättar om sina egna erfarenheter. Barns möjligheter till delak-tighet kan förverkligas i det vardagliga arbetet och det är i vardagen som barnet har möjligheten att påverka. Resultatet visar att utmanande faktorer med arbetet för barns delaktighet är själva arbetet på avdelningen, då arbetet sällan är förutsägbart. Arbetet med barnets föräldrar räknades också upp som en utmanande faktor i förverkligandet av barns delaktighet. Förutom detta visar resultatet att brist på resurser, som t.ex. brist på tid och personal, är en utmanande faktorer.

This thesis degree is a commissioned work that is made in cooperation with a residential care home in southern Finland. The aim of this study is to increase knowledge about chil-dren's participation in child welfare. The purpose of this study is also to find out how the professionals can actualize children's participation in the everyday work in a residential care home. The research questions are: How can the professionals actualize children's participation in a residential care home? What are the challenges in the actualizing of children's participation in a residential care home? The target group of this thesis is chil-dren under school age and the subject is examined from the perspective of the personnel. The theoretical frame consists of theories about social pedagogy and participation. Theme based qualitative interviews, with five professionals from the residential care home, are used as a data collection method. The result of this study shows that children's participa-tion in a residential care home means that all children should be seen as individuals with individual needs. Children’s participation doesn’t mean that adults’ responsibility to make decisions is transferred to the child, but it is important that children are informed about the decisions that affect them and the reasons for the decisions. The result also shows that the child's age and developmental level influences a lot all the work that is done with the child. It is important that the professional listen to the children, are responsive and sensitive to children's needs and are present and gives children space and opportunities to express themselves. For this to be possible, a trusting relationship and an equal interaction between children and adults is needed, and for the interaction to be equal, it is necessary that the adults respect the child, and the child’s views and what the child tells about its own experiences. Children's opportunities for participation can be actualized in everyday work and it is in the everyday life that the child has the ability to influence. The result shows that challenging factors with work for children's participation is the work in the department, as the work is rarely predictable. The work with the child's parents was also counted up as a challenging factor. Besides this, the result shows that a lack of resources, such as lack of time and personnel, is a challenging factor.

Tämä on hankkeistettu opinnäytetyö joka on tehty yhteistyössä eteläsuomalaisen vas-taanottokodin kanssa. Opinnäytetyön tarkoitus on lisätä tietoa lasten osallisuuden tär-keydestä lastensuojelussa ja tavoitteena on selvittää miten ammattilaiset voivat omassa työssään toteuttaa lasten osallisuutta vastaanottokodin arjessa. Tutkimuskysymykset ovat: Miten ammattilaiset voivat toteuttaa lasten osallisuutta vastaanottokodissa? Minkä-laisia haasteita lasten osallisuuden toteuttamisessa vastaanottokodissa voi olla? Tämän opinnäytetyön kohderyhmänä ovat alle kouluikäiset lapset ja aihetta tarkastellaan henki-lökunnan näkökulmasta. Teoreettinen viitekehys koostuu sosiaalipedagogiikasta ja eri-tyisesti sosiaalipedagogisesta työstä vastaanottokodissa, sekä osallisuudesta jossa paino-piste on lasten osallisuus. Tiedonkeruumenetelmänä tässä tutkimuksessa käytetään kvali-tatiivisia teemahaastatteluja ja viisi ammattilaista vastaanottokodista haastateltiin. Tut-kimustuloksista käy ilmi, että lasten osallisuus vastaanottokodin toiminnassa tarkoittaa sitä, että kaikki lapset nähdään yksilöinä joilla on yksilölliset tarpeet. Lasten osallisuus ei tarkoita että aikuisen vastuu päätöksenteosta siirretään lapselle, mutta on tärkeää että lapset saavat tietoa päätöksistä, jotka koskevat heitä ja myös perusteluja päätöksiin. Vas-taajat korostavat, että lapsen ikä ja kehitystaso vaikuttavat kaikkeen työhön jota lapsen kanssa tehdään. On tärkeää, että ammattilainen kuuntelee lasta ja on herkkä lasten tar-peille sekä on läsnä ja antaa lapselle tilaa ja mahdollisuuksia ilmaista itseään. Jotta tämä olisi mahdollista vaaditaan luottamuksellista ja tasa-arvoista suhdetta aikuisen ja lapsen välillä. Aikuisen on kunnioitettava lapsen näkemyksiä ja kertomuksia omista kokemuk-sistaan. Lasten osallistumismahdollisuuksia voidaan tukea jokapäiväisessä työssä ja se on vastaanottokodin arjessa jossa lapsella on mahdollisuus vaikuttaa. Tutkimus osoittaa, että haastava tekijä on työ osastolla, koska sitä harvoin tietää etukäteen mitä tulee tapah-tumaan. Työ lapsen vanhempien kanssa laskettiin myös yhdeksi haasteeksi lapsen osal-listumisen toteuttamisessa. Tämän lisäksi tutkimus osoittaa, että resurssien puute, kuten ajanpuute ja henkilöstön puute, on haastava tekijä.