Out of Tune eller AutoTune? : – En undersökning av pitch correction-fenomenet samt attityder kring detta

Abstract

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur pitch correction d.v.s. tonhöjdskor-rigering fungerar både i teorin och i praktiken samt att se lite närmare på hur fem pro-fessionella musikproducenter och tekniker använder pitch correction och deras attityder beträffande användningen av pitch correction i musikproduktion. I det här arbetet pre-senterar jag de vanligaste pitch correction-programmen och har också velat ta reda på vilka program informanterna använder samt varför de använder ett visst program fram-om ett annat. Informanterna har även delat med sig av sina erfarenheter av att arbeta med pitch correction och vad som är viktigt att ta i beaktande då man gör detta. Arbetet ger även en historisk överblick över hur pitch correction har blivit det fenomen som det är idag och berör även den etiska aspekten kring ämnet. Den slutsats jag kommit till i detta arbete är att pitch correction som verktyg är bra, eftersom det sparar studiotid och sångarens röst och energi. Delvis underlättar det också studioteknikerns arbete, men samtidigt ökar det arbetsbördan för honom eller henne något enormt. Dels därför att ar-tisterna kommer mer oförberedda till studion, eftersom de vet att teknikern ändå kan rätta till fel med pitch correction, och dels därför att lyssnarnas förväntningar i dagens musikindustri är att produkten skall vara perfekt. Var gränsen går för hur mycket tid en studiotekniker lägger på att editera och pitchkorrigera är dock något som varierar från person till person och från genre till genre. Källor som använts för detta arbete är bl. a. tryckta källor, tidningsartiklar, videomateri-al, elektroniska källor samt intervjumaterial av informanterna.

The aim of this thesis is to examine how pitch correction works, both in theory and prac-tice and look at how five professional music producers and sound engineers use pitch cor-rection and their attitudes towards it. In this thesis I present the most common pitch cor-rection programs and I have also gathered information on what programs the informants use and why they use a specific program over another. The informants have also shared their experiences on how to work with pitch correction and important thing you need to take into consideration when doing this. This work also gives a historic survey of how pitch correction has become the phenomenon it is today and discusses the ethical aspect concerning the subject. The conclusion I have come to is that pitch correction is a very useful tool, since it save both studio time and the singer’s voice and energy. Partially it also facilitates the engineer’s work, but at the same time it increases the workload enor-mously. Partly because artists come more unprepared to the studio, knowing mistakes can be corrected with pitch correction, and partly because the expectation of the listeners in the music industry of today is that the product should be perfect. How much time a music engineer puts on editing with pitch correction varies from one person to another and from one genre to another. Sources that have been used in this thesis are books, articles, video material, electronic sources and interviews.

Tämän opinnäytetyön tarkoituksena on tutkia miten pitch correction toimii sekä teorias-sa että käytännössä. Sen lisäksi on haastateltu viisi ammattituottajaa ja studioteknologiaa koskien miten he käyttävät pitch correction:ia, ja heidän asenteitaan tämän suhteen. Täs-sä opinnäytetyössä esittelen tavallisimmat pitch correction –ohjelmat ja olen myös ha-lunnut ottaa selvää, mitä ohjelmaa nämä tuottajat ja teknologit käyttävät ja miksi juuri kyseistä ohjelmaa. He ovat myös jakaneet kokemuksiaan siitä, mitä on tärkeätä ottaa hu-omioon kun tekee työtä pitch correction:illa. Opinnäytetyössä on lisäksi historiallinen katsaus siitä, miten pitch correction:ista on tullut se ilmiö, mikä se on tänään ja eettinen aspekti on myös otettu huomioon. Lopputulokseni on, että pitch correction on erittäin hyvä työkalu, jolla säästetään sekä studioaikaa, että laulajan ääntä ja energiaa. Osittain se myös helpottaa studioteknologin työtä, mutta samalla se lisää hänen työtaakkaansa mer-kittävästi. Osaksi sen takia, että artistit eivät ole yhtä valmistautuneita saapuessaan stu-diosessioon, koska he tietävät, että tuottaja pystyy korjaamaan virheet pitch correctionil-la – ja osaksi siksi, että kuulijoiden odotukset nykypäivän musiikkiteollisuudessa ovat, että tuote on täydellinen. Miten paljon aikaa tuottaja tai teknologi käyttää siihen, että korjaa virheitä pitch correctionilla, vaihtelee henkilöstä toiseen, ja genreesta toiseen. Lähteinä on käytetty kirjoja, artikkeleita, videoita, elektronisia lähteitä, sekä haastattelut.