Digitala tjänsters hälsofrämjande effekt på ungdomarnas psykiska hälsa
Tuomolin, Marina (2021)
Tuomolin, Marina
2021
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2021122290442
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2021122290442
Tiivistelmä
Syftet med detta masterarbete var att utifrån tidigare forskningar utreda vilka hälsofrämjande effekter och aspekter digitala tjänster kan ha för att främja/stöda ungdomars psykiska hälsa. Psykisk ohälsa hör till de vanligaste hälsoproblem bland skolelever och unga vuxna. En av de viktigaste förändringarna med digitalisering är att professionella som jobbar med ungdomar utvecklar sin kompetens. Kärnan är fortfarande att förstå en ung människas livssituation och ge stöd genom förändrade verktyg och sammanhang. Frågeställningarna i studien var: På vilket sätt främjar digitala tjänster ungdomars psykiska hälsa? Hur beskrivs ungdomars upplevelse och erfarenhet av att använda digitala tjänster för att hantera sitt psykiska välmående?
Teoretiska referensramar som användes var Antonovskys teori känsla av sammanhang (KASAM) och Barkers tidvattenmodell. Som metod användes litteraturöversikt där 19 artiklar analyserades med hjälp av Graneheim & Lundmans innehållsanalys. Analysen resulterade i två huvudkategorier och sju underkategorier. Positiva drivkrafter och användbara verktyg var huvudkategorier som främjar ungdomarnas psykiska hälsa.
Till positiva drivkrafter hör säkerhet, delaktighet, självreflektion, inverkan på välmåendet och ökad kunskap. Säkerhet upplevdes genom anonymitet och integritet. Delaktighet skapades genom att läsa och höra andras erfarenheter. Reflektion över egna tankar och känslor, negativa tankar förändrades till positiva, vilka gav ökad självmedvetenhet. Välmåendet förbättrades genom användning av olika digitala plattformar och information om psykiska symptom och olika behandlingar ökade kunskapen hos ungdomarna. Tjänsterna ansågs vara nyttiga då innehållet och funktionerna var intressanta och lätta att använda, lättillgängliga och på ett förståeligt språk.
Sammanfattningsvis konstaterades att digitala tjänster intresserade och motiverade ungdomarna. Finlands nationella strategi för psykisk hälsa 2020-2030 förespåkar förebyggande insatser på basnivå vilket främjas av digitalisering.
Teoretiska referensramar som användes var Antonovskys teori känsla av sammanhang (KASAM) och Barkers tidvattenmodell. Som metod användes litteraturöversikt där 19 artiklar analyserades med hjälp av Graneheim & Lundmans innehållsanalys. Analysen resulterade i två huvudkategorier och sju underkategorier. Positiva drivkrafter och användbara verktyg var huvudkategorier som främjar ungdomarnas psykiska hälsa.
Till positiva drivkrafter hör säkerhet, delaktighet, självreflektion, inverkan på välmåendet och ökad kunskap. Säkerhet upplevdes genom anonymitet och integritet. Delaktighet skapades genom att läsa och höra andras erfarenheter. Reflektion över egna tankar och känslor, negativa tankar förändrades till positiva, vilka gav ökad självmedvetenhet. Välmåendet förbättrades genom användning av olika digitala plattformar och information om psykiska symptom och olika behandlingar ökade kunskapen hos ungdomarna. Tjänsterna ansågs vara nyttiga då innehållet och funktionerna var intressanta och lätta att använda, lättillgängliga och på ett förståeligt språk.
Sammanfattningsvis konstaterades att digitala tjänster intresserade och motiverade ungdomarna. Finlands nationella strategi för psykisk hälsa 2020-2030 förespåkar förebyggande insatser på basnivå vilket främjas av digitalisering.