Kostnadsstödpaketet för företag i Finland under covid-19 och deras korttidseffekter: En undersökning om kostnadsstödets inverkan på företag i Nylands region under omgångarna 1–3

Abstract

Den oförutsägbara coronapandemin som bröt ut år 2020 påtvingade förändring hos företag. Som följd av restriktioner och social distansering samt störningar i leveranskedjorna, led företagen i varierande grad av ekonomisk nedgång. Staten införde kostnadsstöd med mål att dämpa pandemins negativa konsekvenser på företagen. Detta kostnadsstöd är i huvudfokus i denna studie. Syftet med studien är därmed att ta reda på de kortsiktiga effekterna av kostnadsstödet för företag samt stödets bakgrund, därav även hur Finlands finanspolitik har sett ut under coronapandemin. Kostnadsstödets kriterier samt mål lyfts fram, och utöver detta undersöker vi teorier kring statliga stöd och marknadsstimulans som baserar sig på Keynes´ och Friedman´s teoretiska modeller. Metoden för studien är en enkätundersökning, som riktas till företag inom Nyland som blivit beviljade kostnadsstödet under ansökningsomgångarna ett till tre. Genom en stratifierad metod samplades ett slumpmässigt urval där population var indelad i subgrupper varifrån strata utformades proportionellt, baserad på företagens storlek. Resultatet av undersökningen visade att över hälften av de företag som deltog i undersökningen hade påverkats negativt av pandemin, och att företagen vidtagit åtgärder såsom permitterat personal och förändrat den centrala verksamheten. Majoriteten av respondenterna upplevde att kostnadsstödet varit till hjälp med de månatliga kostnaderna, såsom personalkostnaderna. Tidsperioden för användningen av kostnadsstödet var kortsiktig. Antalet respondenter var låg, därav kan slutsatser inte dras för någon särskild bransch och resultatet kan inte generaliseras över populationen. För fortsatt forskning kunde man göra en mera omfattande undersökning, där varje företagsstorlek och bransch representeras bättre, för att kunna jämföra dem sinsemellan. I denna studie var det inte möjligt då respondenterna bestod till majoriteten av små företag, och det fanns bara ett fåtal företag per bransch representerade.