Den fysiska miljöns betydelse för personer med demens : en kvalitativ teoretisk studie

Abstract

Syftet med studien var att redogöra hur dementa personer fungerar i en planerad fysisk miljö för personer med specialbehov. Arbetet är beställt av den ansvariga sjukskötaren på ett demensboende. Examensarbetet är teoretiskt med dokumentstudie som datainsamlingsmetod. Undersökningen har ett kvalitativt tillvägagångssätt, och intresset inriktas på att undersöka människors upplevda värld. De olika forskningsartiklarna framställdes i en översiktsartikel, Kirkevolds (1996) resuméartikel har använts. Innehållet i datainsamlingen har analyserats med hjälp av innehållsanalys, analysen är induktiv. Resultatet kategoriserades för att göra materialet lättläst, och tolkades mot Erikssons (1996) tankar om välbefinnande och Anderssons (1986) tankar om trygghet. En kritisk granskning av examensarbetet gjordes utgående från Larssons (1994)kvalitetskriterier.

Resultatet visade att ett planerat boende för dementa personer har betydelse. Positivare beteenden i form av mindre vandranden, kognitiva förmågan förbättrades, fanns ledtrådar i vägfinningen uppkom känslan av välbefinnande, men även negativa beteenden noterades då det blev förändringar i den fysiska miljön under ombyggnadstiden. Förbättringar i den fysiska miljön tillsammans med personcentrerad vård ger välbefinnande och livskvalitet.

The purpose of the study was to explain how people with dementia act in a planned physical environment for persons with special needs. The study is carried out on behalf of the head nurse in a care home in Ostrobothnia. The thesis is theoretical with a document study as the data collection method. The survey has a qualitative approach, where the focus lies on investigating people’s perceived world. The research articles which were used are presented in Kirkevolds (1996) resumé article. The content of the data has been analyzed with an inductive content analyse. The result was categorized to make the material easy to read, and was compared with Eriksson’s (1996) theoretical thoughts on wellbeing, and Anderson’s (1986) thoughts on safety. A critical scrutiny of the thesis was compared with Larsson’s (1994) quality criteria.

The result showed that a planned care home for people with dementia has a meaning by showing more positive behaviour. These are shown as less movement, an improvement in the cognitive ability, and if there was a thread of path there was a feeling of wellbeing. But also negative behaviour was noted during the reconstruction of the physical environment. Improvements in the physical environment in combination with person cantered care, gives wellbeing and life quality.