Smidig övergång mellan dagvård och förskola : - en del av barnets lärostig

Abstract

Mastersarbetet behandlar övergången mellan dagvård och förskola i Ingå kommun. Ingå kommun har tre daghem och fyra förskolor. Daghemmen är svensk- eller tvåspråkiga, förskolorna svensk- eller finskspråkiga. Den teoretiska referensramen är den socialpedagogiska, med social växelverkan i fokus. Syftet med arbetet är att synliggöra övergången mellan dagvården och förskolan, att bygga broar mellan dessa enheter samt göra en modell för smidig övergång som kan fungera som plan för personalen. Forskningsfrågorna blir därmed hur man kan göra övergången så smidig som möjligt, och hur samarbetet mellan enheterna kan utvecklas. Hur bygger man broarna så att de fungerar i båda riktningarna? Som metod användes temaintervju, där tre ur dagvårdspersonalen och tre förskolelärare är intervjuade. Intervjuerna skedde på både finska och svenska. Därefter analyserades intervjusvaren kontextuellt, först i förhållande till temaintervjufrågorna och därefter i förhållande till de sekundära kategorier som uppstått. För att få en fungerande och naturlig bro behövs en gemensam pedagogisk linje, en röd tråd i hela verksamheten, där man poängterar dialog, växelverkan, gemensamma styrdokument och fostringsgemenskap. Som ett resultat av detta masterarbete har en modell för smidig övergång i Ingå kommun uppgjorts. Denna modell utgår ifrån ett styrdokument som först måste uppgöras i kommunen, samt utvecklandet av det pedagogiska samarbetet i kommunen.

The subject of this Master’s thesis is the transition between day care and preschool in the municipality of Ingå. The municipality has three day care units and four preschools. The day cares are Swedish-language or bilingual, the preschools Swedish or Finnish. The theoretical frame of reference is socio-pedagogical, with the focus on social interaction. The thesis aims to highlight the transition between day care and preschool, to build bridges between these units, and to create a model for flexible transition that can function as a plan for the staff. The research questions will thus deal with how to make the transition as frictionless as possible, and how cooperation between the units can be developed. How to build the bridges so they work both ways? The method used was a semi-structured interview, in which three members of the day care staff and three preschool teachers were interviewed. The interviews were conducted in Finnish and Swedish. The replies to the interviews were then analyzed contextually, first in relation to the interview questions and then in relation to the secondary categories that had emerged. To achieve a functioning and natural bridge, a mutual pedagogical approach is needed, a common thread across the board, in which dialogue, interaction, joint policy documents, and professional partnership is emphasized. This Master’s thesis has resulted in the creation of a model for flexible transition in the municipality of Ingå. This model proceeds from a policy document that must first be drawn up by the municipality, as well as the fostering of pedagogical cooperation in the municipality.

Tämä mastertyö käsittelee siirtymistä päivähoidosta esiopetukseen Inkoon kunnassa, jossa on kolme päiväkotia ja neljä esiopetusyksikköä. Päiväkodit ja esiopetus ovat ruotsin- tai suomenkielisiä. Teoreettinen viitekehys on sosiaalipedagoginen keskiössä sosiaalinen vuorovaikutus. Työn tarkoituksena on valottaa siirtymää päiväkodista esiopetukseen, rakentaa siltoja näiden yksiköiden välille ja laatia henkilökunnalle joustava siirtymismalli työn suunnittelua varten. Tutkimuksen kysymyksenasettelu liittyy siten siihen, miten siirtyminen voidaan tehdä mahdollisimman sujuvaksi ja miten yhteistyötä yksiköiden välillä voidaan kehittää. Miten sillat rakennetaan, että ne toimii molempiin suuntiin. Metodina oli teemahaastattelu, jossa haastateltiin kolmea päivähoitohenkilökunnan edustajaa ja kolmea esiopettajaa. Haastattelut tehtiin suomeksi ja ruotsiksi. Haastatteluvastaukset analysoitiin kontekstuaalisesti, ensin suhteessa teemahaastattelukysymyksiin ja sen jälkeen suhteessa syntyneisiin toissijaisiin kategorioihin. Toimivan ja luonnollisen sillan aikaansaamiseksi tarvitaan yhteinen pedagoginen linja, toiminnan punainen lanka, jossa korostetaan vuoropuhelua ja vuorovaikutusta, yhteisiä ohjausdokumentteja ja kasvatuskumppanuutta. Tämän mastertyön tuloksena on laadittu joustavan siirtymisen malli käytettäväksi Inkoon kunnassa. Tämän mallin lähtökohtana on ohjausdokumentti, joka Inkoon kunnan on laadittava, ja pedagogisen yhteistyön lisääminen kunnassa.