Förutsättningar för medling – ett arbetsverktyg för medling vid våld i nära relationer

Abstract

Medling då det gäller våld i nära relationer baserar sig på lagen om medling vid brott och i vissa tvister (2005/1015). Denna form av medling har under den senaste tiden varit föremål för diskussion. Frågan som ställts är om medling lämpar sig vid våld i nära relationer och i så fall utgående från vilka kriterier. Arbetets syfte är att utveckla kvaliteten på medling då det gäller våld i nära relationer. Det här görs genom att utveckla ett verktyg som på ett mer konkret sätt än tidigare kan definiera och mäta förutsättningarna för att föra parterna till ett gemensamt medlingsmöte. Arbetets frågeställning är: Vilka är de konkreta förutsättningarna för att medla vid ärenden som gäller våld i nära relationer och hur kan man mäta dessa förutsättningar? I arbetets litteraturdel behandlas teman som våld i nära relationer, medling och den reparativa rättvisan, frivilligarbete och då specifikt den frivilliga medlaren. Utvecklingsarbetet har gjorts utgående från aktionsforskningens principer i samarbete med personalen och medlarna på Egentliga Finlands medlingsbyrå. Resultatet är ett verktyg som används i början av medlingsprocessen för att mäta parternas attityd till det inträffade. På basis av verktygets resultat fattar man vid medlingsbyrån sedan beslutet om ärendet lämpar sig för medling.

Lähisuhdeväkivallan sovittelu perustuu lakiin Laki rikosasioiden ja eräiden riita-asioiden sovittelusta (2005/1015). Lähisuhdeväkivallan sovittelu on lähiaikoina ollut keskustelun aiheena. Kysymyksenä on se, onko sovittelu sovellettavissa lähisuhdeväkivaltatapauksissa ja mikäli näin on niin millä perustein. Tämän työn tavoite on sovittelun laadun kehittäminen lähisuhdeväkivaltajutuissa. Tämä tehdään kehittämällä työkalua, jonka avulla entistä konkreettisemmin pystytään määrittelemään ja mittaamaan, onko edellytyksiä saattaa osapuolia yhteiseen sovittelutapaamiseen. Työn tutkimuskysymyksenä on: Mitkä ovat konkreettiset edellytykset lähisuhdeväkivallan sovitteluun ja miten niitä voidaan mitata? Tämän työn kirjallisuusosuudessa käsitellään lähisuhdeväkivaltaa, restoratiivista oikeutta sekä vapaaehtoistyötä ja siinä erityisesti vapaaehtoista sovittelijaa. Kehittämistyötä on tehty toimintatutkimuksen periaatteiden mukaisesti ja yhteistyössä Varsinais-Suomen sovittelutoimiston henkilökunnan ja sovittelijoiden kanssa. Tuloksena on työkalu, jota käytetään sovitteluprosessin alussa mittaamaan osapuolten asennetta tapahtumaan. Työkalun mittaustuloksen perusteella sovittelutoimistossa päätetään, mikäli kyseinen asia on soveltuva sovitteluun.

Mediating domestic violence is based on law; Laki rikosasioiden ja eräiden riita-asioiden sovittelusta (2005/1015). This form of mediation has been a topic of discussion in recent times. The question posed is whether domestic violence is suitable for mediation and if so, under what criteria. The object of this work is to advance the quality of mediation in cases with domestic violence. This is done by developing a tool that will better than before help define and test if the conditions are suitable for organising a joint mediation meeting. The research question is: What are the concrete criteria for mediating domestic violence and how can they be measured? The literature section of this work covers domestic violence, restorative justice, and voluntary work with a special focus on the volunteer mediator. The development has been carried out according to the principles of action research in co-operation with the staff and mediators of Varsinais-Suomi Mediation Office. The result is a tool that is used at the start of the mediation process to measure the attitudes of the parties towards the incident. The result of the tool measurement will then help the mediation office determine whether the matter in question is suitable for mediation.