Preanalytik vid mikrobiologisk undersökning av sår

Abstract

Syftet med detta examensarbete var att inhämta kunskap om hur prov från sår skall tas korrekt, eftersom korrekt provtagning ger tillförlitligare provresultat. Vid mikrobiologiska undersökningar av sår är det viktigt att beskriva den preanalytiska fasen vid provtagning, eftersom man bättre kan utesluta kontamination och felkällor med tillförlitliga riktlinjer.

I examensarbetet beskrivs den preanalytiska fasen vid provtagning av var från sår, olika typer av sårinfektioner samt vilka slags bakterier som kan påträffas i såren, hudens mikrobiota hos människan och skillnaden mellan provtagning från ytliga samt djupa sår.

De kliniska laboratorierna i Finland har överlag likadana riktlinjer för provtagning från sår. Det finns dock små skillnader vid utförandet av provtagningen. Ett av förbättringsförslagen var att i fortsättningen fotografera patienters sår för att förbättra preanalytiken och diagnostiken vid det kliniska mikrobiologiska laboratoriet. Remissuppgifterna är av stor betydelse vid undersökning av sår.

Tämän opinnäytetyön tavoitteena oli hankkia tietoa, miten näytteen haavasta otetaan oikein. Oikein luovitettu näytteenotto antaa luotettavampia tuloksia sekä vähentää kontaminaation ja muiden virhelähteiden riskiä. Haavan mikrobiologisissa tutkimuksissa näytteenoton preanalyyttisia vaihetta on erittäin tärkeää kuvailla.

Opinnäytetyössä kuvataan haavan märkänäytteenoton preanalyyttisia vaiheita, haavainfektion eri tyyppejä ja millaisia bakteereita niistä voi löytyä, ihmisen ihon mikrobistoa, sekä eroja pinnallisten ja syvien haavojen näytteenoton eri vaiheissa.

Suomen kiinisillä laboratorioilla on samankaltaisia ohjeistuksia haavanäytteiden ottamiseen. Pieniä eroja saattaa kuitenkin ilmetä eri laboratorioiden näytteenottotavoissa. Parantamisehdotuksena oli, että aletaan ottaa kuvia potilaan haavoista, jotta kliinisen mikrobiologi-laboratorion preanalytikkaa ja diagnostiikkaa olisi luotettavampi. Lähetteiden tiedoilla on suuri merkitys haavojen tutkimukseen.

The purpose of this thesis was to obtain knowledge regarding how to collect wound samples correctly, since correct sample collection gives more reliable specimen results. When examining microbiological specimen from wounds, it is important to describe the pre-analytical phase of sample collection, as it can better exclude contamination and error sources with reliable guidelines.

In the thesis the importance of the pre-analytical phase in wound sample collection is emerged, but also different types of wound infections and what kinds of bacteria that can be found in the wounds, the human skin microbiota, and the difference between sample collection from superficial and deep wounds, appear in the thesis.

The guidelines regarding wound sample collections are about the same in Finland. There are, however, small differences in accomplishing sample collection. One of the improvement proposals was to photograph patients’ wounds, to be able to improve the pre-analytics and the diagnostics at the clinical microbiological laboratory. The referral information is of great importance in the examination of wounds.