Diskurser i arbete med funktionshindrade barn och unga : en litteraturstudie

Abstract

Syftet med examensarbetet var att ta reda på rådande diskurser, det vill säga hur personalen talar och skriver, i arbete med funktionshindrade barn och unga. Arbetet begränsades till det sociala området. Ett vidare syfte var att ge ökad kunskap om hur diskurserna kan vara inkluderande eller exkluderande. Forskningsfrågorna är: 1) Vilka är de rådande dis-kurserna kring funktionshindrade barn och unga inom det sociala området? 2) På vilket sätt kan dessa diskurser medverka till att miljön blir inkluderande eller exkluderande?

Arbetet är en litteraturstudie. Urvalskriterier för artiklarna var att de ska vara relevanta, publicerade 2003 eller senare och vetenskapligt granskade. Resultatet för forskningsfråga 1 var att det fanns rikligt med diskurser av olika typer. För att kunna svara på forskningsfråga 1 måste de kategoriseras i olika grupper. Utvecklingsdiskursen utgick från statistisk normalitet och fokuserade på att kontrollera barnets utveckling. De problemcentrerade diskurserna underströk klientens svagheter, men såg ingen relation till miljön. Subjektdis-kursen däremot beskrev barnet utan diagnos, som ett vanligt barn. Då kom barnets egna intressen och personlighet fram.

I daghemsbranschen upplevde personalen ofta att den styrdes till att dela in barn i normala och onormala. Barn kunde ganska slumpmässigt hamna i kategorin "de något svagare barnen". Det var ett oväntat resultat att daghemmets blankette påverkade diskursen mycket, eftersom de styrde personalen till att skriva kort och beskriva problem. Även om man påstod att man ville "hitta" de svagare barn för att stöda dem, blev resultatet att man hade en konstruktion, "ett färdigt paket" med egenskaper som man antog att barnet har. När barnet blev större gällde diskurserna till exempel vem som är vuxen och vem som inte är det. Unga kvinnor beskrevs mera negativt än unga män. En "tystnadsdiskurs" styrde pro-fessionella med ungdomar till att tiga om hur de fattar svåra beslut, vilket de upplevde be-tungande. Svaret på forskningsfråga 2 var att de problemcentrerade diskurserna kunde vara exkluderande för klienten. Dessutom var de i strid med en socialpedagogisk referens-ram. Arbetsplatser med betungande "tystnadsdiskurser" kunde utvecklas så, att personalen får möjlighet till kollegial dialog och reflektion.