Förebyggande handlingar ur ett socialpedagogiskt perspektiv : Betydelsen av social kompetens och delaktighet i högstadiet

Abstract

I Finland har man läroplikt tills man fyllt 16 år, men sedan är det frivilligt att fortsätta studera vidare och ifall man inte under dessa år haft skolmotivation är det stor sannolikhet att man inte vill studerar vidare eftersom man inte måste. Skolan är en central arena med tanke på ungdomar som är i risk för att avbryta sin skolgång. Syftet med detta examensarbete är att lyfta fram betydelsen av samt redogöra för ungdomarnas möjlighet till utvecklande av social kompetens och delaktighet på högstadiet. Vidare utreds vilka förebyggande handlingar som är relevanta för att ungdomarna inte ska avbryta sin utbildning utan trivas i skolan. Mina frågeställningar för denna undersökning är: Hur stöder skolmiljön i högstadiet utvecklandet av ungdomarnas sociala kompetens? Hurdan betydelse kunde socialpedagogiken ha i högstadiet, med tanke på delaktighet? Vilken typ av förebyggande handlingar är relevanta för att skolpersonalen ska kunna fånga upp ungdomar som är i riskzon? Den teoretiska referensramen utgår ifrån socialpedagogiken med fokus på social kompetens och delaktighet. Målgruppen avgränsar sig till ungdomarna på högstadiet och ämnet undersöks utifrån skolpersonalens perspektiv. Kvalitativa halvstrukturerade temaintervjuer har använts som datainsamlingsmetod. Sammanlagt ställde sju respondenter ifrån två skolor upp. Resultatet från studien visar att det som sågs som viktigt för att stöda utvecklingen av ungdomarnas sociala kompetens var möjligheten till vänskapsbildningar i skolan och grupparbeten, få fram ungdomarnas positiva egenskaper och hur viktigt det är att de vuxna i skolan ser, lär känna och har tid för ungdomarna. Att få ungdomarna mera delaktiga i skolan ansågs viktigt men att man ännu borde arbeta mera med det. Viktigt är att kunna ge ungdomarna möjlighet till delaktighet i allt som händer i skolan och att man utgår från deras behov då det är möjligt samt att ungdomarna ska få känslan av meningsfullhet. Som utmanande faktorer visar resultatet att det är brist på resurser och tid. Betydelsen av tidigt ingripande, uppföljning av frånvaro, mera praktiskt arbete och flera vuxna till skolan, var faktorer som togs upp som relevanta förebyggande handlingar i skolorna idag. Resultaten visade också att mycket handlar om lärarnas genuina intresse för ungdomarna. För ungdomarna blir det viktigt att de känner sig accepterade och att de är trygga i skolan och att där finns vuxna som bryr sig om dem.

Suomessa on oppivelvollisuus 16 ikävuoteen asti, jonka jälkeen opiskelu on vapaaehtoista. Jos oppivelvollisuuden aikana ei ole ollut motivaatiota käydä koulua, on hyvin todennäköistä että ei halua jatkaa opintojaan jos ei ole pakko. Koulu on keskeinen areena, kun puhutaan nuorista jotka kuuluvat keskeyttäjien riskiryhmään. Tämän opinnäytteen tarkoitus on nostaa esille ja selvittää nuorten mahdollisuuksia kehittää sosiaalista kompetenssia ja osallistumista yläkoulussa. Tämän lisäksi selvitetään mitkä ennaltaehkäisevät toimet ovat merkityksellisiä, jotta nuoret viihtyisivät koulussa eivätkä keskeyttäisi opintojaan. Tälle tutkimukselle asettamani kysymykset ovat: Miten kouluympäristö tukee nuorten sosiaalisen kompetenssin kehitystä? Mikä merkitys sosiaalipedagogiikalla voisi olla yläkoulussa, suhteessa osallistumiseen? Millaiset ennaltaehkäisevät toimet ovat merkityksellisiä, jotta koulun henkilökunta voisi tavoittaa riskialttiita nuoria. Sosiaalipedagogiikka muodostaa perustan teoreettiselle viitekehykselle, jossa keskityn sosiaaliseen kompe-tenssiin ja osallistumiseen. Kohderyhmä rajoittuu nuoriin yläkoulussa ja aihetta tutkitaan koulu-henkilökunnan näkökulmasta. Tietoa on kerätty kvalitatiivisilla puolistrukturoiduilla teemahaas-tatteluilla. Yhteensä seitsemän vastaajaa kahdesta koulusta suostui haastatteluun. Tutkimustulos osoittaa, että nuorten sosiaalisen kompetenssin tukemisessa tärkeänä pidettiin ystävyyssuhteiden muodostumisen mahdollisuus, ryhmätyöt, nuorten positiivisten ominaisuuksien esilletuominen sekä se, että aikuiset koulussa näkevät ja oppivat tuntemaan nuoria ja että heillä on nuorille aikaa. Nuorten saaminen enemmän osallisiksi koulussa pidettiin tärkeänä, mutta tätä pitää vielä työstää. On tärkeätä antaa nuorille mahdollisuus osallistua kaikkeen, mitä koulussa tapahtuu ja että lähdetään heidän tarpeistaan aina kun se on mahdollista, ja että nuoret saavat tuntea mielekkyyttä. Tutkimustulos osoittaa, että resurssien ja ajan puute ovat haastavia tekijöitä. Aikaisen väliintulon merkitys, poissaolon seuranta, enemmän käytännön asioita ja enemmän aikuisia koulussa, olivat seikkoja, joita esiteltiin merkityksellisinä ennaltaehkäisevinä tekoina tämän päivän koulussa. Tulos osoittaa myös, että paljon riippuu myös opettajien aidosta kiinnostuksesta nuoria kohtaan. Nuorille on tärkeätä tuntea itsensä hyväksytyiksi ja että he ovat turvallisia koulussa, ja että siellä on aikuisia jotka välittävät heistä.