En jämförelse mellan de finska och svenska förstavårdarnas kompetenser gällande luftvägshantering och traumavård

Abstract

Detta lärdomsprov är en del av projektet Nordic Paramedic på yrkeshögskolan Arcada. I de nordiska länderna Finland och Sverige kan man jobba på ambulans med olika utbild-ningsbakgrund. Eftersom förstavården i dessa länder har olika nivåer och olika utbild-ningsmöjligheter varierar antagligen också skillnaderna i förstavårdarnas kompetenser. Därför anser skribenterna att det är viktigt att jämföra och se skillnaderna i de kompeten-ser som anses viktiga hos förstavårdare i dessa nordiska länder. Skribenterna har valt att specifikt studera i kompetenserna traumavård och luftvägshantering. Syftet med arbetet är att ta reda på likheter och olikheter inom de kompetenser som anses viktiga, gällande traumavård och luftvägshantering, hos de nordiska ländernas, Finlands och Sveriges förstavårdare. Som metod valdes att göra en allmän litteraturstudie för att kartlägga vad som har tidigare forskats inom ämnet. Datainsamlingen gjordes med hjälp av databaserna PubMed, EbscoHost, Medic och Google Scholar. Till litteraturöversikten valdes 19 rele-vanta artiklar som analyserades. I resultaten kom skribenterna fram till fyra olika huvudkategorier inom traumavård och tre olika huvudkategorier inom luftvägshantering, som beskriver de viktiga aspekterna som lyftes fram i innehållsanalysen. Vi kunde kon-statera att både inom traumavård och luftvägshantering anses repetition/erfarenhet och ut-bildning vara en viktig aspekt för att nå en god kompetens inom dessa områden. Speciellt inom invasiv luftvägshantering, betonades som viktiga aspekter utbildning på operations-sal, samt att utföraren borde ha en lång erfarenhet. De största skillnaderna inom trauma-vård gäller bemötande och hur de i Sverige poängteras att även vid svårt skadade trauma patienter är bemötandet viktigt. Inom traumavård i Finland anses det viktigt att man an-vänder, vid undersökande av en traumapatient, minnesregeln rivalaiser, vilket inte kom fram i de svenska studierna och ledde i olika studier till att någon del av patienten ej blev undersökt.