Meningsfull vardag för äldre på serviceboende: Aktivering av äldre och medvetenhet hos personal
Laukkanen, Jannica; Källbacka, Emma; Liljendal, Sandra; Untamala, Elias (2022)
2022
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2022051810301
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2022051810301
Tiivistelmä
Examensarbetet fokuserar på äldre och deras meningsfulla vardag på serviceboende. Arbetet är en del av projektet Resursstarka äldre. Syftet med examensarbetet var att undersöka vad som bidrar till en meningsfull vardag för äldre på serviceboende och att undersöka vad som stimulerar och aktiverar dem. Arbetets frågeställningar var vilka faktorer bidrar till en meningsfull vardag på serviceboende och hur kan personalen på ett serviceboende göra vardagen mera meningsfull för äldre.
Examensarbetet bygger på litteratur och tidigare forskning om ämnet. Den teoretiska referensramen som använts har varit Katie Erikssons ansa, leka, lära och socialgerontologins aktivitets och disengagemangsteori samt rollteori. Aaron Antonovskys salutogenetiska modell har även använts. Dessa teorier har valts eftersom de anses ha koppling till äldres meningsfulla vardag på serviceboende. Examensarbetet fokuserar kring olika faktorer som påverkar äldres meningsfulla vardag. Faktorerna kan vara till exempel sociala, fysiska och psykiska.
För arbetet har en kvalitativ intervjustudie utförts och resultatet har analyserats med hjälp av fenomenografisk analysmetod. Intervjufrågorna formulerades utifrån relevant litteratur om ämnet i fråga och ställdes till tre vårdare.
Resultatet visade att en meningsfull vardag kan se ut på många sätt och den har en betydelsefull roll i de äldres liv på serviceboende. Det är inte bara stora gruppaktiviteter som har betydelse utan även de små vardagsaktiviteterna. Små vardagsaktiviteter kan vara att krama om klienten eller borsta någons hår. Det är även viktigt att vårdarna verkligen lär känna klienten, det ger större meningsfullhet åt klienten om klienterna känner sig uppskattade.
Examensarbetet bygger på litteratur och tidigare forskning om ämnet. Den teoretiska referensramen som använts har varit Katie Erikssons ansa, leka, lära och socialgerontologins aktivitets och disengagemangsteori samt rollteori. Aaron Antonovskys salutogenetiska modell har även använts. Dessa teorier har valts eftersom de anses ha koppling till äldres meningsfulla vardag på serviceboende. Examensarbetet fokuserar kring olika faktorer som påverkar äldres meningsfulla vardag. Faktorerna kan vara till exempel sociala, fysiska och psykiska.
För arbetet har en kvalitativ intervjustudie utförts och resultatet har analyserats med hjälp av fenomenografisk analysmetod. Intervjufrågorna formulerades utifrån relevant litteratur om ämnet i fråga och ställdes till tre vårdare.
Resultatet visade att en meningsfull vardag kan se ut på många sätt och den har en betydelsefull roll i de äldres liv på serviceboende. Det är inte bara stora gruppaktiviteter som har betydelse utan även de små vardagsaktiviteterna. Små vardagsaktiviteter kan vara att krama om klienten eller borsta någons hår. Det är även viktigt att vårdarna verkligen lär känna klienten, det ger större meningsfullhet åt klienten om klienterna känner sig uppskattade.