Intressebevakning inom barnskyddet - Ett medel för barns delaktighet

Abstract

Intressebevakning inom barnskyddet är relativt okänt. Konsekvenserna av detta är att barns rätt till delaktighet i sitt eget barnskyddsärende ofta uteblir. Enligt barnskyddslagen (417/2007, 22 §) har ett barn rätt till en intressebevakare i de situationer då barnets egna vårdnadshavare är oförmögna att opartiskt bevaka barnets intressen. Avsikten med intressebevakning är att garantera att barns rättigheter, bland annat barnets rätt till delaktighet förverkligas. Syftet med arbetet är att belysa vikten av intressebevakning inom barnskyddet och öka kännedomen om det bland social- och hälsovårdsarbetare. Det är relevant för personal som arbetar med barn inom social- och hälsovården att känna till intressebevakning eftersom vem som helst kan anmäla ett barns eventuella behov av en intressebevakare till förmyndarmyndigheten. Arbetet har utförts som en förenklad litteraturstudie med inslag av den metodik som används i systematiska litteraturstudier. Litteraturöversikten och resultatredovisningen samt analysen har bearbetats med hjälp av en modifierad innehållsanalys genom att färgkoda innehållet och kategorisera det enligt teman. Frågeställningarna är ”Hur kan delaktighetsteorier stödja intressebevakaren att förverkliga barns delaktighet inom barnskyddet?” och ”Vad krävs för att förverkliga barns delaktighet genom intressebevakning inom barnskyddet?”. Resultatet visar att olika teorier och perspektiv om delaktighet eventuellt kunde stödja intressebevakarens arbete eftersom dessa kan ge en fördjupad förståelse av delaktighet. Dessutom visar resultatet att det krävs mångsidiga förutsättningar för att kunna främja barns delaktighet genom intressebevakning inom barnskyddet.