Stöd för unga och unga vuxna på Jodel kanalen @mielenmaisema : en kvalitativ studie

Abstract

Enligt institutet för hälsa och välfärd (Thl.fi 2021a) är psykisk ohälsa bland unga väldigt vanligt, vilket medför stora problem, och ca 20–25% av ungdomarna lider av någon form av psykisk störning. Tröskeln att söka hjälp borde därför vara så låg som möjligt så att unga i behov av stöd får den hjälp de behöver. Lärdomsprovet utfördes inom ramen för forksningstemat Hållbarhet vid Yrkeshögskolan Arcada och ingår i beställningen av HelsingforsMissions Krisjour för unga, som ville få reda på om unga och unga vuxnas erfarenheter av Jodel kanalen @mielenmaisema. Syftet med studien var att öka kunskap om hur unga och unga vuxna kan stödas via digitala hjälpmedel. Studien avgränsades i detta lärdomsprov till den digitala kanalen @mielenmaisema på Jodel som drivs av HelsingforsMissions Krisjour för unga. Ytterligare avgränsades studien till de professionella krisarbetarnas erfarenheter om kanalen och dess verksamhet. Arbetets frågeställningar var: Hurdant stöd erbjuds på kanalen @mielenmaisema? Hur kan ensamhet motverkas bland unga på kanalen @mielemaisema? och Vad gör kanalen @mielenmaisema till ett digitalt hjälpmedel med låg tröskel? För att besvara studiens syfte och frågeställningar har en kvalitativ forskningsmetod och intervju som datainsamlingsmetod använts. Tre krisarbetare som verksammat på Jodel kanalen intervjuades och tolkning av det transkriberade intervjuerna skedde genom en kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat återspeglades sedan till tidigare forskning, gällande stöd för unga på digitala hjälpmedel och till teoretiska referensramen som består av KASAM och psykosociala begreppet samtalsstöd. Studiens resultat påvisade att unga kan stödas via digitala hjälpmedel genom empatiskt och individuellt bemötande av den unga och genom att uppmuntra den unga till att tala om sina problem och till att stöda varandra. Det är också viktigt att normalisera ämnen som kan kännas stämplande som t.ex. ensamhet men att också normalisera hjälpsökande så att allt fler unga vågar söka hjälp. Tröskeln att söka hjälp skall alltså vara så låg som möjligt och t.ex. kan möjligheten till att förbli anonym vara en stor bidragande faktor för upplevelsen att tröskeln att våga söka hjälp är låg.