Empatimaskinen - Den handhållna kamerans kraft

Abstract

Examensarbetet Empatimaskinen – den handhållna kamerans kraft behandlar tekniken att operera kameran handhållet inom fiktiva filmproduktioner, till skillnad från att använda mekaniska stöd eller stabilisatorer av kameran. Det här betyder att kameran stöds av filmfoto-grafen eller kameraoperatorns kropp och människan blir verktyget för att röra och styra kameran. Frågeställningen är: hur behandlar det handhållna kameraarbetet berättandet och hur kan filmfotografen förbereda sig för en handhållen produktion? Frågeställningen besvaras genom en fallstudie av tre kortfilmer som jag fungerade som filmfotograf för och genom en reflektion av arbetsprocesserna med referenser till relevant litteratur som stöder de personliga observationerna. Att operera en kamera handhållet är fysiskt krävande och den oproportionella belastningen kan orsaka skador och smärtor i kroppen, men genom förberedelser av filmfotografen kan dessa risker minimeras. På samma skapar handhållet kameraarbete en möjlighet till ett friare och mera spontant arbetssätt för filmskaparna. Kameran blir ett personligt instrument för filmfotografen att spela med och framhäver mänskliga karaktärer och en levande filmvärld. De små kroppsliga rörelserna som skapas av att kameran opereras handhållet lyfter fram de mänskliga och spontana elementen i filmen. Filmfotografen kan leva med karaktärerna samt situationerna och genom kameran spegla känslorna, som karaktärerna känner, i form av kamerarörelser för tittaren att tolka och skapa en djupare förståelse till karaktären och dess upplevelser.

Genom detta samspel av människa och maskin blir kameran ett verktyg för att skapa meningsfulla och personliga upplevelser av empati och medkänsla för karaktärer som vi ser på filmduken: en empatimaskin.