Alternativ vid etablering av lusern
Norrén, Rasmus (2022)
Norrén, Rasmus
2022
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2022052712390
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2022052712390
Tiivistelmä
Lusern är en av världens viktigaste fodergrödor och lämpar sig som foder för både idisslare och hästar. Den symbiotiska kvävefixeringen minskar behovet av kvävegödsel, vilket gynnar både lantbrukarens ekonomi och miljön. Lusern har ett högt temperaturoptimum och djupa rötter, vilket innebär att den växer bra under torra och varma förhållanden. Finländska klimat- och jordmånsförhållanden kan dock äventyra övervintringen av lusern, speciellt i anslutning till etableringsåret.
Examensarbetets syfte är att undersöka olika alternativ för etableringen av lusern på våren. Arbetet behandlar etablering av lusern i renbestånd (två olika såningstekniker) samt i skyddsgröda (bärgad som helsäd respektive tröskad för kärnskörd). Arbetet behandlar även topografins samt jordartens betydelse för övervintringen.
Försöket utfördes i form av storrutor på Pederså Norrgård i Kimito. De fyra olika försöksleden återkom i fyra upprepningar på olika jordarter. Försöket genomfördes under extrema väderleksförhållanden. Sommaren då försöket etablerades var varm och torr och följdes av en vinter med riklig isbildning och en kall vår.
Lusern etablerat i skyddssäd och tröskat för kärnskörd har flest överlevande plantor. Detta resultat var oväntat med hänseende till tidigare forskning, men kan förklaras av de exceptionella etablerings- och övervintringsförhållandena. Lättare jord gav som väntat en bättre övervintring än en styvare jord. Topografin har också betydelse och den högst belägna delen av försöket uppvisade fler överlevande plantor. I tröskspåren var antalet överlevande plantor färre.
Examensarbetets syfte är att undersöka olika alternativ för etableringen av lusern på våren. Arbetet behandlar etablering av lusern i renbestånd (två olika såningstekniker) samt i skyddsgröda (bärgad som helsäd respektive tröskad för kärnskörd). Arbetet behandlar även topografins samt jordartens betydelse för övervintringen.
Försöket utfördes i form av storrutor på Pederså Norrgård i Kimito. De fyra olika försöksleden återkom i fyra upprepningar på olika jordarter. Försöket genomfördes under extrema väderleksförhållanden. Sommaren då försöket etablerades var varm och torr och följdes av en vinter med riklig isbildning och en kall vår.
Lusern etablerat i skyddssäd och tröskat för kärnskörd har flest överlevande plantor. Detta resultat var oväntat med hänseende till tidigare forskning, men kan förklaras av de exceptionella etablerings- och övervintringsförhållandena. Lättare jord gav som väntat en bättre övervintring än en styvare jord. Topografin har också betydelse och den högst belägna delen av försöket uppvisade fler överlevande plantor. I tröskspåren var antalet överlevande plantor färre.