Konsumentbeteende: Hur Baby Boomers uppfattar miljömärkningar inom kosmetik
Biström, Hedi (2022)
Biström, Hedi
2022
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2022061718185
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2022061718185
Tiivistelmä
Det har blivit allt vanligare för konsumenter från alla generationer att gör hållbara och miljövänliga val när de köper produkter. Till exempel den flera miljarder värda kosmetikbranschen är ett praktexempel på en bransch som ändrar med konsumenten. Med ett inflöde av kosmetikprodukter som är miljövänliga och/eller hållbart producerade finns det alternativ för konsumenten att välja produkter som är miljövänliga utan att söka sig till specialbutiker för det. I detta examensarbete undersöks ifall Baby Boomer generationens köpbeslut inom kosmetik påverkas av miljövänlighet samt hur Baby Boomer generationen uppfattar miljömärkningar och grönmarknadsföring. Begränsningarna i detta arbete är industrier utanför kosmetikbranschen, generationer utanför Baby Boomer generationen (f. 1946-1964), nationella produktmärkningar som används utanför Finland samt den gråa kosmetiksmarknaden och hur den påverkar kosmetikbranschen. Undersökningen är gjord med en kvalitativ forskningsmetod. Forskaren använde sig av en fokusgruppsintervju med tre respondenter. Under intervjun frågades respondenterna frågor gällande konsumentbeteende och miljövänlighet samt visades de bildserier på olika kosmetikprodukter för att se hur de reagerar för miljömärkningar. Resultaten på undersökningen presenteras i diskussionsdelen av examensarbetet. Forskaren kom fram till att Baby Boomer konsumenten förstår miljömärkningar de fått förklaring till tidigare. Miljövänlighet påverkar men är inte nödvändigtvis en prioritet i ett köpbeslut. Baby Boomer konsumenten skulle inte sluta använda en produkt om det skulle komma fram att den är omiljövänlig men skulle kanske inte köpa den pånytt heller. Brister med undersökningen var att sociala normer inte beaktades samt att sampelgruppen var väldigt liten. Eventuella idéer för fortsatt forskning skulle vara att undersöka män i samma åldersgrupp.
