Terapeutisk träning som behandlingsmetod för personer med Amyotrofisk lateralskleros (ALS): En systematisk litteraturöversikt
Ahlskog, Sofia; Snellman, Elina (2022)
Ahlskog, Sofia
Snellman, Elina
2022
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2022083119755
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2022083119755
Tiivistelmä
Amyotrofisk lateral skleros eller ALS är en obotlig sjukdom där nervceller som styr musklernas aktivitet dör, vilket leder till förlamning. Patienterna avlider endast några år efter insjuknande när andningsmusklerna påverkats. I Finland insjuknar drygt 140 personer i ALS per år. Rehabilitering är en viktig del i behandlingen av sjukdomen. Detta arbete behandlar terapeutisk träning som behandlingsform för patienter med ALS, med fokusering på träningsformerna styrketräning, aerobisk träning, rörlighetsträning och andningsträning. Arbetets syfte är att redogöra för vad aktuella forskningar påvisar för effekt av terapeutisk träning hos patienter med ALS. Forskningsfrågorna som besvaras är “hurudan inverkan har terapeutisk träning på patienternas fysiska funktionsförmåga?” och “på vilket sätt påverkar träningen sjukdomens progression?” Metoden för arbetet är en systematisk litteraturöversikt och arbetsprocessen följer principerna av Forsberg & Wengström (2015). Alla inkluderade artiklar i arbetet har kvalitetsgranskats med hjälp av SBU:s granskningsmallar för randomiserade och icke randomiserade studier. 14 artiklar inkluderades för att besvara arbetets frågeställningar. Resultatet visar att terapeutisk träning hos ALS patienter kan ha goda effekter på bland annat muskelstyrka, andningsmuskelstyrkan, andningsfunktionen, host- och svalgfunktionen, rörlighet och välmående och att träningen i vissa fall kan ha en bromsande inverkan på sjukdomens progression och förlänga överlevnaden. Trots att många studier enas om träningens positiva inverkan, visar en del studier att träningen varken har positiva eller negativa effekter på patienternas fysiska funktionsförmåga eller sjukdomsprogression. Framtida forskning behövs för att stärka validiteten kring terapeutiska träningens påverkan på funktionsförmågan och sjukdomsprogressionen hos patienter med ALS. Resultatet i denna studie kan användas av fysioterapeuter som stöd och vägledning vid rehabilitering av ALS patienter i ett tidigt stadie av sjukdomsförloppet. Amyotrophic lateral sclerosis or ALS is an incurable disease in which nerve cells that control muscle activity die, leading to paralysis. Patients die a few years after disease onset, when the respiratory muscles are affected. In Finland, ALS affects about 140 people each year. Rehabilitation is an important part of the treatment for the disease. This study treats therapeutic training as a form of treatment for patients with ALS, focusing on strength training, aerobic training, flexibility training and respiratory training. The purpose of this study is to account for what current research shows to be the effect of therapeutic training in ALS patients. The research questions that are answered in this study are “what impact does therapeutic training have on patients physical functioning?” and “in what way does exercise affect disease progression?” The method for the study is a systematic review and the work process follows the principles of Forsberg & Wengström (2015). All articles included in this study have been quality reviewed with SBU’s review template for randomized and non-randomized studies. 14 articles were included to answer the questions posed in the study. The results show that therapeutic training in ALS patients can have positive effects on muscle strength, respiratory muscle strength, respiratory function, cough- and swallow function, mobility, and well-being. Training can also have an impact on disease progression and prolong survival. Although many studies agree on the positive effects of exercise, some studies show that exercise has neither positive nor negative effects on patients physical functioning or disease progression. Future research is needed to strengthen the validity of the impact of therapeutic training on physical function and disease progression in patients with ALS. The results of this study can be used by physiotherapists as guidance in rehabilitation of ALS patients in an early stage of disease course. Amyotrofinen lateraaliskleroosi eli ALS on parantumaton sairaus, jossa lihastoimintaa säätelevät hermosolut kuolevat, mikä johtaa halvaantumiseen. Potilaat kuolevat vain muutama vuosi sairauden jälkeen, kun hengityslihakset alkavat kärsimään. Suomessa ALS-tautiin sairastuu vuosittain hieman yli 140 ihmistä. Kuntoutus on tärkeä osa taudin hoitoa. Tässä työssä käsitellään terapeuttista harjoittelua ALS-potilaiden hoidossa, keskittyen harjoittelunmuotoihin voimaharjoitteluun, aerobiseen harjoitteluun ja liikkuvuusharjoitteluun. Työn tarkoituksena on selvittää, mitä nykyinen tutkimus osoittaa terapeuttisen harjoittelun vaikutuksesta ALS-potilaisiin. Tutkimuskysymykset, joihin vastaamme ovat ”miten terapeuttinen harjoittelu vaikuttaa potilaiden fyysiseen toimintaan?” ja ”millä tavalla terapeuttinen harjoittelu vaikuttaa taudin etenemiseen?” Työn menetelmänä on systemaattinen kirjallisuuskatsaus ja työprosessi noudattaa Forsbergin & Wengströmin (2015) periaatteita. Kaikki työhön sisältyvät artikkelit on laadullisesti tarkastettu SBU:n satunnaistettujen ja ei-satunnaistettujen tutkimusten katsauspohjien avulla. Tutkimukseen sisältyi 14 artikkelia, jotka vastasivat tutkimikysymyksiin. Tulokset osoittavat, että ALS-potilaille terapeuttisella harjoittelulla voi olla hyviä vaikutuksia esimerkiksi lihasvoimaan, hengityslihasvoimaan, hengitystoimintaan, yskimiseen ja kurkun toimintaan, liikkuvuuteen ja hyvinvointiin. Tulokset osoittavat myös, että harjoittelulla voi joissain tapauksissa vaikuttaa taudin etenemiseen ja pidentää selviytymistä. Vaikka monet tutkimukset ovat yhtä mieltä terapeuttisen harjoittelun positiivisesta vaikutuksesta, osa tutkimuksista osoittaat että harjoittelulla ei ole positiivisia eikä negatiivista vaikutuksia potilaiden fyysiseen toimintakykyyn tai sairauden etenemiseen. Lisätutkimuksia tarvitaan vielä vahvistamaan terapeuttisen harjoittelun vaikutusta ALS-potilaiden toimintakykyyn ja taudin etenemisessä. Fysioterapeutit voivat käyttää tutkimuksen tuloksia tukena ja opastuksena ALS-potilaiden kuntoutuksessa taudin varhaisessa vaiheessa.