Putki- ja sähköremontin vaikutus energian ja veden kulutukseen

Abstract

Tämä opinnäytetyö on tehty yhteistyössä Suomen Talokeskus Oy:n kanssa tavoitteena selvittää putki- ja sähköremontin vaikutus kiinteistön energian ja veden kulutukseen. Työssä tarkastellaan 12 eri kiinteistön energian ja veden kulutusta ennen ja jälkeen put-ki- ja sähköremontin. Putkiremontti on työn päätarkastelukohde ja sähköremontin osuus on tarkastelun lisäosana. Viisi kohdetta käydään yksityiskohtaisemmin läpi. Asuinker-rostalot on ryhmitelty ikäluokkiin 1890–1930 ja 1950–1960. Urakka-asiakirjojen avulla selvitettiin suoritetut toimenpiteet ja kiinteistön kulutukset saatiin Helsingin Energialta, HSY:ltä, Tampuurista tai kiinteistön isännöitsijältä eri yhtiön raporttien muodossa.

Työn tarkoituksena on selvittää kuinka paljon voidaan vähentää kiinteistön energian ja veden kulutusta perinteisellä putki- ja sähköremontilla. Lähtökohtana putki- ja sähköre-montissa ei ollut kulutusten vähentäminen. Tämän takia kulutusten vertailu oli kiinnos-tava tutkimusaihe. Oletuksena on, että energian ja vedenkulutusta on mahdollista laskea perinteisellä putki- ja sähköremontilla.

Työssä käydään läpi tyypillinen Suomen Talokeskus Oy:n putki- ja sähköremontin pro-sessi ja sen eri vaiheet. Valitut kohteet ovat Helsingin keskustassa remontoituja asuinker-rostaloja, jotka ovat liittyneet kaukolämpöverkostoon. Verrattavat kulutukset ovat läm-pöindeksi, veden kulutus ja kiinteistösähkön kulutus. Työssä ei selvitetty miten yksittäi-set korjaustoimenpiteet vaikuttivat kulutuksen muutokseen.

Vertailutulokset olivat kohteista riippuen hyvin vaihtelevia, joka oli odotettavissa. Re-montissa suoritetut toimenpiteet ja suunnitteluperiaate vaikuttivat kulutusten muutok-seen. Joidenkin kohteiden kulutus nousi johtuen lisätyistä tehoista ja tarpeista, mutta monessa kohteessa nähtiin myös merkityksellisiä säästöjä kulutuksissa remontin jälkeen.

Det här examensarbetet är gjort i samarbete med Suomen Talokeskus Oy, för att ta reda på hur renovering av rör- och elsystem inverkar på energi- och vattenförbrukningen. I arbetet undersöks energi- och vattenförbrukningen för 12 husbolag, före och efter renoveringen. Renoveringen av rörsystem undersöks noggrannare än elrenoveringarna. Fem objekt betraktas i arbetet i detalj. Fastigheterna är uppdelade i två årsgrupper: 1890–1930 och 1950–1960. Objekten valdes från dessa två årsgrupper, för att få en bild av hur fastighetens ålder påverkar förändringarna i energi- och vattenförbrukningen. Uppgifterna om åtgärderna i renoveringarna togs från entrepenaddokumenten och uppgifterna om fastigheternas förbrukningar erhölls från Helsingfors Energi, HSY, Tampuuri eller från fastighetens disponent i form av olika rapporter från husbolaget.

Arbetets syfte är att ta reda på hur mycket en fastighet kan spara i energi- och vattenförbrukningen genom att renovera rör- och elsystemen. Utgångspunkten för renoveringarna var inte att spara energi, varför detta var ett bra undersökningsobjekt om man ville veta hur en traditionell rör- och elrenovering påverkar energi- och vattenförbrukningen. Antagandet är att renovering av rör- och elsystem sänker energi- och vattenförbrukningen.

I arbetet behandlas hur Suomen Talokeskus Oy går till väga i renoveringsprocessen och vilka steg processen innehåller. De renoverade objekten ligger i Helsingfors centrum och är anslutna till fjärrvärmenätet. De förbrukningar som undersöks är värmeindex, vattenförbrukning och fastighetsel. De enskilda bostädernas elförbrukning behandlas inte. De enskilda åtgärdernas påverkan på vatten- och energiförbrukningen undersöktes inte.

Av de åtgärder som utfördes i dessa objekt kan man anta att följande har sänkt värmeförbrukningen: isolering av varmvattenrören, justering av radiatorsystem och förnyande av termostater och värmeväxlaren för fjärrvärmesystemet. Vattenförbrukningen och varmvattenförbrukningen kan eventuellt ha minskat på grund av att vattenkranarna och annan vattenarmatur har förnyats. Besparingar i fastighetselen har uppnåtts eventuellt genom att förnya belysningen utomhus och i allmänna utrymmen.

Undersökningen av hur renoveringen påverkade energiförbrukningen gav mycket varierande resultat. Hur mycket förbrukningen ändrades berodde på de utförda renoveringsåtgärderna och planeringsprincipen. Förbrukningen ökade i vissa objekt, möjligtvis på grund av rör- och elsystemens ökade effekter, men i flera objekt ledde renoveringen till betydelsefulla besparingar.

I arbetet undersöktes sammanlagt fem objekt: två objekt från vardera årsgrupp och ett extra objekt, som valdes på grund av dess stora ökning i elförbrukningen. Renoveringarna i objekten blev klara senast i slutet på 2011. Då fanns det två års information om förbrukningen efter renoveringen. Objektens renoveringsåtgärder och fastighetens basuppgifter presenteras i en tabell och ändringarna i förbrukningen presenteras i form av stapeltabeller.

Förbrukningarna efter renoveringen jämfördes med medeltalet av de två föregående åren före renoveringen. Uppvärmningsenergin sjönk i sju av tolv objekt, vattenförbrukningen sjönk i elva och elförbrukningen ökade i tio. Medelvärdena för förändringarna i förbrukningen visar dock att energi- och vattenförbrukningen ökade i medeltal i 1890-1930-talets fastigheter efter renoveringen, medan medianerna av värdena visar att förbrukningen sjönk. Eftersom spridningen av förbrukningsvärdena var stor beräknades också medianerna. Formeln för uträkningen av medianen beaktar inte lika mycket värden som skiljer sig mycket från de övriga, så medianerna ger i detta fall ett pålitligare tal för hur energi- och vattenförbrukningen förändrades.

För de fastigheter som byggdes på 1890–1930-talet var medianen för förändringen av uppvärmingsenergin - 5,3 %, vattenförbrukningen - 10,9 % och av elförbrukningen + 14,1 %. För de fastigheter som byggdes på 1950–1960-talet var medianen för förändringen av uppvärmingsenergin - 1,5 %, av vattenförbrukningen - 11,2 % och av elförbrukningen + 60,4 %. Sifforna för alla fastigheter var följande: medianen för förändrin-gen av uppvärmingsenergin - 4,2 %, av vattenförbrukningen - 11,1 % och av elförbrukningen + 39,3 %. Den stora ökningen i elförbrukningen kan ha berott på det ökade effektbehovet i rör- och elsystemen. Det är klart att förbrukningen minskade efter renoveringen, även om den ökade i flera objekt.

This thesis was made in collaboration with Suomen Talokeskus Oy to determine how the renovation of plumbing and electrical systems effects energy and water consumption. The study examines twelve residential block of flats and their consumption of energy and water before and after the renovation. Five objects were examined in detail. Plumbing renovation is the main subject of the study and electrical renovation is an additional part. The real estates are grouped according to the building year. The groups are 1890-1930 and 1950-1960. The data about the renovation measures were acquired from the contract documents and the data about the real estates’ consumption from Helsingin Energia, HSY, Tampuuri or from the real estate managing director.

The aim of the study is to find out how much a traditional renovation of plumbing and electrical systems can lower the consumption of energy and water. The aim of the renovation was not to decrease the consumptions in real estates. For this reason, this is a very interesting subject to study. The hypothesis is that the renovation of plumbing and electrical systems will decrease energy and water consumption.

The thesis describes the typical plumbing and electrical renovation process Suomen Talokeskus Oy uses. The chosen objects of study are connected to the distant heating network. The examined consumptions are specific heat consumption, water consumption and electricity consumption.

The results of the comparison varied greatly, which was expected. In some objects consumption rose considerably as a result of the renovation and in some objects great consumption savings were observed.