Att bestämma ekologisk status och habitat i havsvikar med hjälp av vattenvegetation : – en metodjämförelse

Abstract

Enligt Europeiska Unionens vattenramdirektiv ska alla Europeiska vattendrag uppnå god ekologisk status senast år 2015 (2021 och 2027 för en del vattendrag). För att bedöma vattendragens tillstånd används bl.a. vattenvegetation. Flera olika karterings- och klassificeringsmetoder finns för grunda havsvikar vad gäller insamling av och analys av vattenvegetation. Det finns dessutom ett behov av att utveckla bedömningsgrunderna för den ekologiska statusen i grunda havsvikar. Därför har syftet med det här examensarbetet varit att utarbeta en rekommendation över vilka metoder som lämpar sig bäst för att kartlägga vattenväxter och habitat i grunda havsvikar. Examensarbetet har gjorts inom ramen för projektet Klassificering av mark- och vattenområden i Raseborg (KRAV).

I början av arbetet sammanställdes information om de vanligaste karteringsmetoderna samt information om hur olika miljöorganisationer brukar göra den ekologiska klassificeringen. På basis av detta testades några metoder ute i fält under sensommaren 2013. Resultaten från fältdelen lades in i de olika klassificeringssystemen för att se hur dessa fungerar.

Resultaten tyder på att det är väldigt få karterings- och klassificeringsmetoder som lämpar sig för grunda havsvikar i den inre skärgården i de fall där vikarna är väldigt grumliga och har dåligt siktdjup. De metoder som lämpade sig bäst var Lutherräfsan och J. Hansens makrofytindex.

According to the European Union's Water Framework Directive, all European water bodies should achieve good ecological status by 2015 (2021 and 2027 for some water bodies). To assess the state of water bodies e.g. aquatic vegetation is used. Several different inventory- and classification methods are used in shallow bays for collection and analysis of aquatic vegetation. There is also a need to develop the assessment criteria for the ecological status in shallow bays. Therefore, the aim of this thesis was to develop a recommendation on which methods are best suited for doing inventory based on aquatic vegetation and habitats in shallow bays. The assignment for this was assigned by the project Klassificering av mark- och vattenområden i Raseborg (KRAV).

First, information on the most common inventory methods and information on how different environmental organizations usually do the ecological classification was compiled. Based on this, some methods were tested out in the field in late summer 2013. The results from the field work were used in the various classification systems to see how these work.

The results suggest that there are very few inventory- and classification methods that are suitable for shallow bays in the inner archipelago in cases where the bays are very turbid and have a poor visibility depth. The methods best suited were the Luther rake and J. Hansen’s macrophyte index.

Euroopan Unionin vesipuitedirektiivin mukaan kaikkien eurooppalaisten vesistöjen on saavutettava hyvä ekologinen tila vuoteen 2015 menneessä (2021 ja 2027 joidenkin vesistöjen kohdalla). Luokiteltaessa vesistöjen tilaa käytetään mm. vesikasvillisuutta. Matalien merenlahtien osalta löytyy monia menetelmiä kartoittamiseen ja ekologisen tilan luokitteluun koskien vesikasvillisuuden keräämistä ja analysointia. Lisäksi on tarve kehittää ekologisen tilan luokittelukeinoja matalissa merenlahdissa. Tämän vuoksi tämän opinnäytetyön päätavoitteena on kehittää suositus siitä, mitkä menetelmät sopivat parhaiten vesikasvillisuuden ja habitaattien kartoittamiseen matalissa merenlahdissa. Opinnäytetyön toimeksiantajana toimii hanke nimeltään Raaseporin maa- ja vesialueiden luokittelu – työväline jätevesien käsittelylle ja vesien hoidolle (KRAV).

Työn alussa kootaan tietoa tavallisimmista kartoitusmenetelmistä sekä tietoa siitä, miten eri ympäristöjärjestöt luokittelevat ekologisen tilan. Tämän perusteella muutamia menetelmiä testattiin kenttätyön yhteydessä kesällä 2013. Eri ekologisen tilan luokittelumenetelmiä testataan kenttätyötulosten avulla.

Tulokset viittaavat siihen, että harvat testatuista menetelmistä toimivat sisäsaariston matalissa merenlahdissa, joissa olosuhteet ovat sameat ja näkösyvyys huono. Parhaiten toimivat menetelmät ovat Lutherharava sekä J. Hansenin makrofyytti-indeksi.