Kan fosterfamiljen bli en ”riktig” familj? En kvalitativ undersökning om före detta fosterbarns upplevelser av att knyta an till fosterföräldrarna och om separationen och relationen till de biologiska föräldrarna

Abstract

Syftet med detta arbete var att undersöka vilka upplevelser före detta fosterbarn hade av att växa upp i en fosterfamilj, vilken slags relation de hade till fosterföräldrarna, kunde de knyta an till fosterföräldrarna samt hur separationen och kontakten till de biologiska föräldrarna upplevdes. Arbetets teoretiska ram innefattade anknytningsteorin, de olika anknytningsstilarna, anknytningsteorin i olika stadier under barndomen och fosterbarnens erfarenheter av att knyta an till fosterföräldrarna. Tidigare forskning handlade om före detta fosterbarns erfarenheter av kontakten och separationen till biologiska föräldrar.

I detta arbete genomfördes fyra semistrukturerade intervjuer och kvalitativ innehållsanalys valdes som analysmetod. Kriterierna för urval var före detta fosterbarn i åldern 21-35 år, som hade varit placerad under minst i två års tid under sin uppväxt. De skulle även kunna kommunicera flytande på svenska eller engelska och ha fått en viss distans till sin upplevelse av att växa upp i fosterfamilj.

I resultatanalysen framkommer att fosterbarnen har både positiva och negativa upplevelser av familjevård. Då respondenterna beskrev sina erfarenheter med fosterföräldrarna, hade lika många respondenter såväl positiva som negativa erfarenheter av fosterföräldrarna. Häften av respondenterna hade lyckats få trygga anknytningsdrag till sina fosterföräldrar. De allra flesta före detta fosterbarnen hade otrygga anknytningsdrag till sina biologiska föräldrar. Erfarenheterna av separation från de biologiska föräldrarna var blandade, de flesta upplevde separationen som något positivt. Respondenterna beskrev kontakten till de biologiska föräldrarna med känslor som saknad, ”att bli sviken” och att de biologiska föräldrarna hade oregelbunden kontakt till dem. Alla respondenter hade kontakt med sina biologiska föräldrar, dock avbröt en av respondenterna kontakten med sin förälder. Kontakten med de biologiska föräldrarna var viktiga för respondenterna trots att många svåra känslor kom som en bieffekt av den.

The aim of the thesis was to research what kind of experiences the former foster children have of growing up in a foster family, what kind of relationship they had with their foster parents, if they could attach to their foster parents and how they’d experienced the separation and contact to their biological parents. The theoretical part of this study began with attachment theory, the different attachment styles, attachment theory in different stages in childhood and the foster children’s experience of creating attachment to their foster parents. The previous research was about former foster children’s experience of separation and contact with the biological parents.

In this thesis four semi structured interviews were conducted, and qualitative content analysis was chosen as analysis method. The criterium for selection were former foster children at the age 21-35 years old, who’d at least been placed two years in foster care, during their childhood. They had to be able to communicate fluently in either Swedish or English and gotten distance to their experience of growing up in foster care.

The result analysis show that foster children have both positive and negative experiences of foster care. When the respondents described what kind of experiences they had with their foster parents, half had positive and half had negative experiences with their foster parents. Half of the respondents accomplished to create secure attachment traits to their foster parents. Most of the former foster children had insecure attachment traits to their biological parents. The experiences of separation from the biological parents were mixed, most of them experienced the separation as something positive. Respondents described the contact with their biological parents with feelings like missing, “to be betrayed” and the biological parents were unable to have frequent contact with them. All the respondents had contact with their biological parents, expect of one respondent who broke the contact with their biological parent. The contact with the biological parent was important for the respondents even though many difficult feelings came as a side effect of it.