Covid-19 pandemins inverkan på förlossningsrädsla: en netnografisk studie

Abstract

Vårt arbete är en del av projektet “Nordiskt Vårdarbete Framtidens Kompetenser” på Arcada. Vi har valt att skriva om den rådande situationen i världen med den pågående Covid-19 pandemin och dess påverkan på förlossningsrädsla. I slutet av 2019 drabbades världen av Covid 19 pandemin. I hopp om att minska smittspridningen sattes restriktioner upp som påverkade mångas liv, i hög grad bland annat inom sjukvården och därmed gravida kvinnors attityder gentemot sin egen förlossning. Som fenomen har flera studier kring förlossningsrädsla gjorts, men inga studier i samband med samhälleliga restriktioner under en pandemi, vilket denna studie belyser. Arbetet kommer att ta upp vad själva förlossningsrädslan är, samt begrepp som rädsla, Covid 19 och tokofobi. Syftet med vårt arbete är att ge en inblick i på hurdana erfarenheter som eventuellt kan försämra graviditetstiden och förlossningsupplevelsen, och därmed förvärra förlossningsrädslan och samtidigt belasta sjukvården. Frågeställningen i vårt arbete är hur Covid 19 pandemin har påverkat förlossningsrädslan. Som teoretisk referensram har vi använt oss av Katie Erikssons teori om lidande. På grund av att pandemin fortfarande pågår beslöt vi oss för att använda oss av en netnografisk studiemetod för att få en form av frihet i att hitta vårt resultat. Netnografi är en kvalitativ, etnografisk studiemetod som används för att analysera människors beteenden online. I resultaten kan vi se att kvinnor har haft väldigt olika upplevelser, och att det som mest förvärrats hos de flesta inte är själva förlossningsrädslan utan rädslan om att partnern inte skulle få vara delaktig i förlossningen. Enstaka kvinnor beskrev ändå att Covid-19 -pandemin förvärrat förlossningsrädslan.