Användning av naturalistisk dialog för att skapa trovärdighet i film

Abstract

Dialog är en nyckelfaktor i alla filmmanus och anses ofta vara en utmaning för manusförfattaren. I modern filmproduktion strävar man efter att skapa trovärdighet i dialogen, samtidigt som detta bör balanseras med en effektivitet som driver berättelsen framåt. Forskningsfrågorna i det här arbetet är ”vad gör filmdialog trovärdig” och ”hur skapar man trovärdighet i filmdialog”. För att svara på dessa frågor använder jag mig av litteratur av diverse filmteoretiker. De författare jag oftast hänvisar till är Rib Davis, Linda Aronson, Thomas Granath, Linda Seger och Kjell Sundstedt. Forskningsfrågorna besvaras genom en samling skrivverktyg som kan användas vid dialogskrivning, tillsammans med exempel från välskrivna filmer och tv-serier som illustrerar hur verktygen kan tillämpas i praktiken. Ett förslag på hur det praktiska arbetsflödet vid dialogskrivande kan se ut är också inkluderat. Problematiken i att isolera dialog som forskningsämne är att den är så tätt sammanflätad med alla andra manuselement, såsom karaktärsbygge, handling och rytm. Några av nyckelpoängerna i resultatdelen är vikten av att använda undertext i dialogen, samt att tystnad är ett underskattat verktyg som kan användas för att förmedla känslor och attityder tydligare än den uttalade repliken. Övriga metoder som lyfts fram i detta arbete är rytm i dialogen genom att karaktärer avbryter sig själva och andra, hur författarens kännedom om psykologiska mekanismer kan lyfta dialogen, hur sociala koder och omständigheter påverkar dialogen, hur man kan använda sig av improvisation och skådespelararbete för att skapa unik dialog och hur man som manusförfattare behöver känna till allmänna manusregler för att medvetet kunna följa eller bryta mot dem.