Klimatförändringens inverkan på tilläggsisolerade konstruktioner

Abstract

I detta examensarbete behandlas klimatförändringen i Finland samt dess inverkan på tilläggsisolerade konstruktioner i ett klimat som motsvarar södra Finlands. Syftet med arbetet var att undersöka hurdan inverkan klimatförändringen har från ett byggnadsfysikaliskt perspektiv på befintliga konstruktioner som tilläggsisoleras. Utöver detta granskades tilläggsisoleringens inverkan på energiprestandan i mantelkonstruktionerna.

I arbetet presenteras den teoretiska bakgrunden till byggnadsfysiken som undersöks i arbetet. Byggnadsfysikalisk funktionalitet granskas i exempelkonstruktioner med hjälp av diffusionsberäkningar. Beräkningarna baserar sig på aktuella standarder som används inom fuktteknisk dimensionering och parametrarna på prognoser från Meteorologiska institutet i Finland. Utöver beräkningarna så bearbetas andra klimatfaktorer som belastar byggnadsbeståndet i framtiden.

Resultaten visar att en tilläggsisolering kräver sakkunnig planering då klimatet påfrestar mera än förr. Största påfrestningen är ökade relativa luftfuktigheten vilket ger gynnsamma förhållanden för mögeltillväxt i mantelkonstruktionerna. Tilläggsisoleringen sänker på temperaturen i yttersta materialskikten som kan förstärka mögelbildningen. Beräkningarna påvisar att ångdiffusionen inte orsakar problem då konstruktionerna är planerade på rätt sätt. En risk för omvänd diffusion, där ångan diffunderar utifrån in framkommer då utomhustemperaturen stiger i framtiden. Felkonstruerade byggnadsdelar fungerar byggnadsfysikaliskt allt sämre i framtidens klimat.

Energiprestandan i en konstruktionsdel följer inte en linjär funktion. Detta innebär att tilläggsisoleringens tjocklek inte ger lika stor nytta för varje enhet av tillagd isolering. Vid kostnadskalkyler av energisaneringen rekommenderas detta att tas i beaktan.