Grundläggningsförhållandenas inverkan på koldioxidavtrycket av nya flervåningsbyggnader
Kolistaja, Martin (2023)
2023
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-202304205737
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-202304205737
Tiivistelmä
Byggande och byggnader står för cirka en tredjedel av Finlands växthusgasutsläpp. För att Finland ska kunna uppnå sina klimatmål måste också utsläppen från byggsektorn minska. Ett sätt att minska utsläppen är att öka kunskapen om klimatsnålt byggande. I detta examensarbete behandlas grundläggningsförhållandenas inverkan på koldioxidavtrycket av nya flervåningsbyggnader. Syftet med examensarbetet är att jämföra växthusgasutsläpp mellan tre olika grundläggningsmetoder, samt ta reda på de största faktorerna gällande grundläggningsförhållandena, som påverkar grundkonstruktionernas koldioxidfotavtryck.
I detta examensarbete begränsades undersökningen till de bärande grundkonstruktionerna av ett verkligt objekt. De bärande grundkonstruktionerna simulerades att konstrueras för två olika markförhållanden. En, var markförhållandena är goda och byggnaden kan byggas på en markförlagd grundkonstruktion, och en var markförhållandena är svaga, och byggnaden måste byggas på en pålgrund. För pålgrund jämfördes dessutom grundkonstruktioner på både stålpålar och betongpålar, vilka är vanligt använda i Finland. De bärande grundkonstruktionerna dimensionerades med förenklade beräkningar och beräkningsmetoder, varefter växthusgasutsläpp för de olika grundkonstruktionerna beräknades och jämfördes.
Beräkningarna för växthusgasutsläppen resulterade i stora skillnader mellan de tre grundkonstruktionerna. Det konstaterades att valet av tomt kan ha en stor inverkan på byggnadens totala växthusgasutsläpp. Dessutom kunde man konstatera att pålar ger upphov till stora mängder växthusgasutsläpp och att en tidigt utförd och kvalitativ projektering, kan reducera växthusgasutsläppen rejält.
I detta examensarbete begränsades undersökningen till de bärande grundkonstruktionerna av ett verkligt objekt. De bärande grundkonstruktionerna simulerades att konstrueras för två olika markförhållanden. En, var markförhållandena är goda och byggnaden kan byggas på en markförlagd grundkonstruktion, och en var markförhållandena är svaga, och byggnaden måste byggas på en pålgrund. För pålgrund jämfördes dessutom grundkonstruktioner på både stålpålar och betongpålar, vilka är vanligt använda i Finland. De bärande grundkonstruktionerna dimensionerades med förenklade beräkningar och beräkningsmetoder, varefter växthusgasutsläpp för de olika grundkonstruktionerna beräknades och jämfördes.
Beräkningarna för växthusgasutsläppen resulterade i stora skillnader mellan de tre grundkonstruktionerna. Det konstaterades att valet av tomt kan ha en stor inverkan på byggnadens totala växthusgasutsläpp. Dessutom kunde man konstatera att pålar ger upphov till stora mängder växthusgasutsläpp och att en tidigt utförd och kvalitativ projektering, kan reducera växthusgasutsläppen rejält.