Barn med drag av högkänslighet inom småbarnspedagogiken : En kvalitativ studie om hur personal inom småbarnspedagogiken bemöter och stöder barn med drag av högkänslighet
Viinikka, Sara; Nyfelt, Melinda (2023)
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-202305037516
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-202305037516
Tiivistelmä
Vårt syfte med examensarbetet var att ta reda på hur personal inom småbarnspedagogiken bemöter och stöder barn med drag av högkänslighet. De frågeställningar som vi hade var: Vilken typ av handledning får personalen inom småbarnspedagogiken ifall det finns ett eller flera barn i gruppen som har drag av högkänslighet? Finns det något specifikt som gäller de flesta högkänsliga barn, samt hur lägger man märke till detta? Hur stöder man barn med drag av högkänslighet när utmanande och påfrestande situationer för barnet uppstår? Om en utmanande och påfrestande situation för barnet uppstår, vad behöver personalen tänka på?
För att få svar på detta började vi med att titta på vad den forskningsbaserade litteraturen säger. I teoridelen definierar vi begreppet högkänslighet, kännetecken för högkänsliga barn och hur de fungerar. Vi förklarar också vad DOES modellen är och vad det betyder. Vi skriver om vad självkänslan och självförtroendet har för betydelse för det högkänsliga barnet och hur man sätter gränser för barn som har drag av högkänslighet. Vi har även beskrivit den känslomässiga utvecklingen samt temperamentet hos barn med drag av högkänslighet.
Vi har beskrivit vad grunderna för planen för småbarnspedagogik säger om barn med drag av högkänslighet. Vi definierar begreppet lågaffektivt bemötande samt beskriver varför det är viktigt att bemöta barn som har drag av högkänslighet lågaffektivt. Som avslut på teoridelen har vi skrivit om vad som kan vara bra att ha i åtanke för personal inom småbarnspedagogiken som arbetar med barn som har drag av högkänslighet.
För att få svar på vårt syfte samt våra frågeställningar valde vi att göra en kvalitativ studie i form av fyra halvstrukturerade intervjuer. I resultatet kom vi fram till att delad barngrupp, trygghet, bekräftelse av känslor samt förberedande är de viktigaste påverkande faktorerna inom småbarnspedagogiken för att ett barn som har drag av högkänslighet ska må bra. The purpose of our thesis was to find out how early childhood educators treat and support children with traits of high sensitivity. The research questions of the thesis are: What kind of supervision does the early childhood educators receive if there are one or more children in the group that has traits of high sensitivity? Is there something specific that applies to most of the highly sensitive children, and how do you notice this? How do you support children with traits of high sensitivity when challenging and stressful situations for the child arise? If a challenging and stressful situation for the child arises, what do the early childhood educators need to think about?
To get an answer to this, we started by looking at what the researched-based literature says. In the theory part, we define the concept of high sensitivity, characteristics and function of highly sensitive children. We also explain what the DOES model is and what it means. We wrote about the significance of self-esteem and self-confidence for the highly sensitive child and how to set boundaries for children who have traits of high sensitivity. We have also described the emotional development and temperament of children with traits of high sensitivity.
We have described what the Basics of Early Childhood Education Plan says about children with traits of high sensitivity. We define the concept of low-affective treatment and describe why it is important to treat children who have traits of high sensitivity in a low-affective manner. As an end to the theory part, we have written about what might be good to keep in mind for early childhood educators who work with children who have traits of high sensitivity.
To get the answers to our purpose and research questions, we chose to do a qualitative study in form of four semi-structured interviews. In the results, we came to the conclusion that shared groups of children, security, confirmation of feelings and preparation are the most important influencing factors in early childhood education for a child who has traits of high sensitivity.
För att få svar på detta började vi med att titta på vad den forskningsbaserade litteraturen säger. I teoridelen definierar vi begreppet högkänslighet, kännetecken för högkänsliga barn och hur de fungerar. Vi förklarar också vad DOES modellen är och vad det betyder. Vi skriver om vad självkänslan och självförtroendet har för betydelse för det högkänsliga barnet och hur man sätter gränser för barn som har drag av högkänslighet. Vi har även beskrivit den känslomässiga utvecklingen samt temperamentet hos barn med drag av högkänslighet.
Vi har beskrivit vad grunderna för planen för småbarnspedagogik säger om barn med drag av högkänslighet. Vi definierar begreppet lågaffektivt bemötande samt beskriver varför det är viktigt att bemöta barn som har drag av högkänslighet lågaffektivt. Som avslut på teoridelen har vi skrivit om vad som kan vara bra att ha i åtanke för personal inom småbarnspedagogiken som arbetar med barn som har drag av högkänslighet.
För att få svar på vårt syfte samt våra frågeställningar valde vi att göra en kvalitativ studie i form av fyra halvstrukturerade intervjuer. I resultatet kom vi fram till att delad barngrupp, trygghet, bekräftelse av känslor samt förberedande är de viktigaste påverkande faktorerna inom småbarnspedagogiken för att ett barn som har drag av högkänslighet ska må bra.
To get an answer to this, we started by looking at what the researched-based literature says. In the theory part, we define the concept of high sensitivity, characteristics and function of highly sensitive children. We also explain what the DOES model is and what it means. We wrote about the significance of self-esteem and self-confidence for the highly sensitive child and how to set boundaries for children who have traits of high sensitivity. We have also described the emotional development and temperament of children with traits of high sensitivity.
We have described what the Basics of Early Childhood Education Plan says about children with traits of high sensitivity. We define the concept of low-affective treatment and describe why it is important to treat children who have traits of high sensitivity in a low-affective manner. As an end to the theory part, we have written about what might be good to keep in mind for early childhood educators who work with children who have traits of high sensitivity.
To get the answers to our purpose and research questions, we chose to do a qualitative study in form of four semi-structured interviews. In the results, we came to the conclusion that shared groups of children, security, confirmation of feelings and preparation are the most important influencing factors in early childhood education for a child who has traits of high sensitivity.