Hjälper gröngödslingsvall mot markpackning?
Nyholm, Anders Martin (2023)
Nyholm, Anders Martin
2023
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-202305057954
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-202305057954
Tiivistelmä
Odlingsmarkens förmåga att producera skörd försämras bland annat av markpackning. Odlingen av djuprotade växtarter kan motverka markpackning. Den föreliggande undersökningens hypotes är att en överårig gröngödslingsgröda resulterar i en förbättring av markstrukturen, jämfört med en ensidig odling av vårsådda spannmålsgrödor. För att testa hypotesen etablerades ett blockförsök med två led, överårig gröngödsling insådd i vårsäd, respektive vårsäd efter vårsäd. Dessa två behandlingar återkom i fyra upprepningar.
Försöket utfördes i Raseborg, Finland under två växtsäsonger mellan våren 2021 och hösten 2022. Gröngödslingsblandningen bestod av lusern, ängssvingel, timotej och rödklöver. Spannmålsgrödan var korn RGT Planet. Därpå följande år förblev gröngödslingsledet orört, efter korn såddes vete KWS Mistral.
Under den tid som försöket pågick mättes markpackningen fyra gånger med hjälp av en penetrometer för att jämföra skillnaderna mellan behandlingarna och inom de enskilda rutorna. I gröngödslingsledets upprepningar klipptes dessutom under andra växtsäsongen biomassaprov för att kunna fastställa skördemängden i biomassabildningens variation.
Penetrometermätningarna påvisade inte någon märkbar positiv effekt av gröngödslingsgrödan på markstrukturen, jämfört med det led där enbart spannmål odlades. Orsaken var troligtvis att gröngödslingsgrödans utveckling hade hindrats av torka.
Gröngödslingsgrödans effekt på markstrukturen kan dock inte fullt ut bedömas genom mätning av markens penetrationsmotstånd. Det skulle vara ändamålsenligt att fastställa gröngödslingens effekt under ett tredje försöksår genom skördeprovtagning i en gröda som odlas över båda försöksled.
Försöket utfördes i Raseborg, Finland under två växtsäsonger mellan våren 2021 och hösten 2022. Gröngödslingsblandningen bestod av lusern, ängssvingel, timotej och rödklöver. Spannmålsgrödan var korn RGT Planet. Därpå följande år förblev gröngödslingsledet orört, efter korn såddes vete KWS Mistral.
Under den tid som försöket pågick mättes markpackningen fyra gånger med hjälp av en penetrometer för att jämföra skillnaderna mellan behandlingarna och inom de enskilda rutorna. I gröngödslingsledets upprepningar klipptes dessutom under andra växtsäsongen biomassaprov för att kunna fastställa skördemängden i biomassabildningens variation.
Penetrometermätningarna påvisade inte någon märkbar positiv effekt av gröngödslingsgrödan på markstrukturen, jämfört med det led där enbart spannmål odlades. Orsaken var troligtvis att gröngödslingsgrödans utveckling hade hindrats av torka.
Gröngödslingsgrödans effekt på markstrukturen kan dock inte fullt ut bedömas genom mätning av markens penetrationsmotstånd. Det skulle vara ändamålsenligt att fastställa gröngödslingens effekt under ett tredje försöksår genom skördeprovtagning i en gröda som odlas över båda försöksled.