Sudangräs eller korn-ärtblandning: ett fältförsök om sudangräsets avkastning och näringsvärden jämfört med korn-ärtblandning
Dalhem, Christoffer (2023)
2023
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-202305057983
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-202305057983
Tiivistelmä
Klimatet i Finland blir varmare, vilket öppnar upp för odlingen av grödor som inte tidigare har kunnat odlas i Finland. Vid odlingen av fleråriga fodervallar finns det behov för ettåriga avbrottsgrödor. Idealiskt skulle vara en gröda med ett högt näringsvärde och en hög torrsubstansskörd.
Som grund för detta arbete ligget ett fältförsök i form av ett blockförsök med fyra upprepningar. Två behandlingar jämförs, korn-ärtblandning skördad som helsäd och sudangräs skördad vid samma tidpunkt. Hypotesen var att sudangräs avkastar bättre och dessutom med ett högre näringsvärde.
Korn-ärtblandningen gav en högre skörd. Med avseende på fodervärdet presterade de båda grödorna ganska lika. Skördat vid tidpunkten för korn-ärtblandningens sena mjölkmognad passar båda grödor för utfodring av djur med lägre näringsbehov såsom exempelvis dikor. Båda grödorna visade sig ha ett tillräckligt innehåll av socker för att ensileringen skall lyckas. Suomen ilmasto lämpenee, mikä mahdollistaa sellaisten viljelykasvien viljelyn joita ei aiemmin voitu kasvattaa Suomessa. Monivuotisten rehunurmien viljelyssä tarvitaan yksivuotisia välikasveja . Ihanteellinen olisi viljelykasvi jolla olisi korkea ravintoarvo ja kuiva-ainesato.
Tämän työn pohjana on kenttäkoe neljällä toistolla lohkokokeen muodossa. Työssä verrataan kahta eri viljelykasvia , täysjyvänä korjattua ohra-herneseosta ja samaan aikaan korjattua sudaninruohoa. Hypoteesi oli, että sudaninruoho tuottaa paremmin ja myös ravintoarvoltaan korkeampaa satoa.
Ohra-herneseos antoi suuremman sadon. Rehuarvolla mitattuna molemmat sadot saivat yhtä hyvät rehuarviot. Ohra-herne-seoksen myöhäisen maitotuleentumisvaiheen aikana korjatut sadot soveltuvat molemmat vähäisemmän ravintotarpeen omaavien eläinten, kuten emolehmien ruokintaan. Molemmissa viljelykasveissa todettiin riittävä sokeripitoisuus, jotta säilöminen onnistuisi. The climate in Finland is getting warmer, which opens the way for the cultivation of crops that could not previously have been grown in Finland. In the cultivation of perennial fodder plants, there is a need for one-year break-crops. Ideally, it would be a crop with a high nutritional value and a high dry matter yield.
The basis for this work was a field experiment in the form of a block trial with four replications. Two treatments were compared, barley-pea mixture harvested as whole grain and sudan-grass harvested at the same time. The hypothesis was that sudan-grass yields better and at the same time has a higher nutritional value.
The barley-pea mixture gave a higher yield. In terms of feed value, both crops performed quite similarly. Harvested at the barley-pea mixture´s development stage of late milk ripening, both crops seem to be suitable for feeding animals with lower nutritional needs, such as suckler cows. Both crops were found to have a sufficient sugar content for the ensiling process to be successful.
Som grund för detta arbete ligget ett fältförsök i form av ett blockförsök med fyra upprepningar. Två behandlingar jämförs, korn-ärtblandning skördad som helsäd och sudangräs skördad vid samma tidpunkt. Hypotesen var att sudangräs avkastar bättre och dessutom med ett högre näringsvärde.
Korn-ärtblandningen gav en högre skörd. Med avseende på fodervärdet presterade de båda grödorna ganska lika. Skördat vid tidpunkten för korn-ärtblandningens sena mjölkmognad passar båda grödor för utfodring av djur med lägre näringsbehov såsom exempelvis dikor. Båda grödorna visade sig ha ett tillräckligt innehåll av socker för att ensileringen skall lyckas.
Tämän työn pohjana on kenttäkoe neljällä toistolla lohkokokeen muodossa. Työssä verrataan kahta eri viljelykasvia , täysjyvänä korjattua ohra-herneseosta ja samaan aikaan korjattua sudaninruohoa. Hypoteesi oli, että sudaninruoho tuottaa paremmin ja myös ravintoarvoltaan korkeampaa satoa.
Ohra-herneseos antoi suuremman sadon. Rehuarvolla mitattuna molemmat sadot saivat yhtä hyvät rehuarviot. Ohra-herne-seoksen myöhäisen maitotuleentumisvaiheen aikana korjatut sadot soveltuvat molemmat vähäisemmän ravintotarpeen omaavien eläinten, kuten emolehmien ruokintaan. Molemmissa viljelykasveissa todettiin riittävä sokeripitoisuus, jotta säilöminen onnistuisi.
The basis for this work was a field experiment in the form of a block trial with four replications. Two treatments were compared, barley-pea mixture harvested as whole grain and sudan-grass harvested at the same time. The hypothesis was that sudan-grass yields better and at the same time has a higher nutritional value.
The barley-pea mixture gave a higher yield. In terms of feed value, both crops performed quite similarly. Harvested at the barley-pea mixture´s development stage of late milk ripening, both crops seem to be suitable for feeding animals with lower nutritional needs, such as suckler cows. Both crops were found to have a sufficient sugar content for the ensiling process to be successful.