Ett gott vardagsspråk är målet : En kvalitativ jämförelse av hur daghemspersonal stöder barns språkutveckling i svenska på en finskspråkig ort och en tvåspråkig ort

Abstract

Syftet med vårt lärdomsprov är att jämföra hur daghemspersonalen stöder barns språkutveckling i svenska på en finskspråkig ort och en tvåspråkig ort. Som undersökningsmetod användes kvalitativa intervjuer. Centrala frågeställningar är hur personalen stöder barns språkutveckling i svenska, vilka utmaningar det finns och personalens tidigare erfarenheter av barns språkutveckling i svenska. Undersökningen visade att personalen på båda orterna använder liknande metoder och arbetssätt för att stöda barns språkutveckling. En skillnad mellan orterna är att man på den finskspråkiga orten behöver arbeta mer intensivt för att stöda barns språkutveckling i svenska. En ytterligare skillnad är de utmaningar och problem som personalen upplever att det finns gällande barns språkutveckling i svenska. Personalen på den finskspråkiga orten lyfte fram finskans inflytande på barns språkutveckling i svenska, medan personalen på den tvåspråkiga orten uppmärksammande språkstörningar som en utmaning. Undersökningen visade också att miljön är en avgörande faktor för språkutvecklingen.

Opinnäytetyön tarkoituksena on verrata kuinka päiväkotihenkilökunta tukee lasten ruotsin kielen kehitystä suomenkielisellä paikkakunnalla ja kaksikielisellä paikkakunnalla. Tutkimus on laadultaan kvalitatiivinen. Tutkimuksessa tarkastellaan kuinka päiväkotihenkilökunta tukee lasten ruotsin kielen kehitystä, minkälaisia haasteita henkilökunta kokee lasten kielen kehityksen tukemisessa sekä päiväkotihenkilökunnan aikaisempia kokemuksia aiheesta. Tutkimustuloksista nousi esiin, että päiväkotihenkilökunta molemmilla paikkakunnilla käyttää samantapaisia menetelmiä lasten kielen kehityksen tukemisessa. Yksi eroavaisuus paikkakuntien välillä on, että suomenkielisellä paikkakunnalla päiväkotihenkilökunta joutuu tekemään enemmän töitä lasten ruotsin kielen kehityksen tukemisessa. Paikkakuntien välinen ero huomioituu myös siinä mitä haasteita päiväkotihenkilökunta kokee lasten ruotsin kielen kehityksen tukemisessa olevan. Päiväkotihenkilökunta suomenkielisellä paikkakunnalla nosti esiin suomenkielen vaikutuksen lasten ruotsin kielen kehityksen kannalta. Kuin taas päiväkotihenkilökunta kaksikielisellä paikkakunnalla korosti haasteeksi kielihäiriöt. Opinnäytetyön tutkimustuloksista voidaan päätellä että ympäristöllä on suuri merkitys lapsen kielen kehityksen kannalta.

The purpose of this thesis is to compare how kindergarten workers support children’s Swedish language development in a Finnish-speaking community and in a bilingual (Finnish and Swedish) community. The thesis is conducted through qualitative interviews. The study aims to examine how kindergarten workers support children’s Swedish language development, what kinds of challenges they experience and the kindergarten workers’ previous experiences in the matter. The study shows that kindergarten workers in both communities use the same kind of methods when supporting children’s Swedish language development. One difference between the communities is that kindergarten workers in the Finnish-speaking community have to work harder in supporting the children’s Swedish language development. Another difference relates to the challenges that kindergarten workers experience regarding children’s Swedish language development. The kindergarten workers in the Finnish-speaking community experience the influence of the Finnish language over the Swedish as the main challenge, while the kindergarten workers in the bilingual community consider language disorders as the primary challenge. The study also shows that the environment plays a significant role in children’s language development.