"Kärleken är blind": En kvalitativ intervjustudie om hur kvinnors psykiska hälsa påverkats av våld i nära relationer

Abstract

Syftet med detta examensarbete var att genom en kvalitativ intervjustudie ta reda på hur kvinnors psykiska hälsa påverkats av våld i nära relationer samt hur de upplevt stödet från social- och hälsovården. Studien gjordes för att öka kunskapen hos vårdpersonal kring våld i nära relationer, hur man bemöter offren och hur våldet kan te sig. I arbetet beskrivs våld i nära relationer, olika typer av våld, våld mot kvinnor och hur du ingriper vid misstanke om våld. Som teoretisk utgångspunkt valdes Erikssons (2015) teori om den lidande människan eftersom det ansågs att lidande är vanligt förekommande vid våld i nära relationer.

Studien utfördes med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Informanterna bestod av fyra kvinnor i åldrarna 33–53 år, där alla hade blivit utsatta för våld i en nära relation. Av resultatet i studien skapades två tabeller med två respektive huvudkategorier. Tabell 1 har huvudkategorierna psykisk påverkan och utmaningar, tabell 2 har huvudkategorierna upplevt stöd och önskat stöd, alla huvudkategorier har egna underkategorier.

Resultatet som framkom visar att den psykiska hälsan hos kvinnor kan påverkas på olika sätt av våld i nära relationer. Den psykiska påverkan var till stor del orkeslöshet, ångest, förändring i humöret och känsla av otillräcklighet. Stödet från social- och hälsovården upplevdes som både positivt och negativt. Önskat stöd av personal inom social- och hälsovården var att bli hörd, trodd och sedd.

The purpose of this study was to find out, through a qualitative interview study, how women's mental health has been affected by close relationship violence and how they experienced the support from social- and healthcare services. The study was made to increase the knowledge, among healthcare professionals, about close relationship violence, how to face the victims and how violence can occur. The study describes close relationship violence, different types of violence, violence against women and how to intervene when suspecting violence in a close relationship. As a theoretical starting point, Eriksson's (2015) theory of the suffering human was chosen because I believed suffering to be common among women who is exposed to close relationship violence.

The study was performed using semi structured interviews as a data collection method and analyzed through a qualitative content analysis. The informants in the study consisted of four women aged 33-53 years old, all of whom had been exposed to close relationship violence. Based on the result of the study, two tables were created with two respective main categories. Table 1 has the main categories of mental impact and challenges, Table 2 has the main categories of experienced support and desired support, all main categories have their own subcategories.

According to the results, women’s mental health can be affected in different ways by close relationship violence. The mental impact was largely decrepitude, anxiety, mood swings and sense of inadequacy. The support from social- and healthcare services was perceived as both positive and negative. The desired support of social and healthcare staff was to be heard, believed and seen.