Behovet av debriefing hos förstavårdare: en kvalitativ studie om förstavårdarens upplevelser och behov av debriefing
Stormblad, Anna (2023)
2023
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-202305109110
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-202305109110
Tiivistelmä
Detta examensarbete handlar om behovet av debriefing hos förstavårdare. Debriefing, olika modeller av debriefing och debriefingens olika faser tas upp och beskrivs. Det har även valts att tas upp kort om defusing samt beskriva skillnaden mellan debriefing och defusing.
Syftet med studien är att få en bättre förståelse och uppfattning om förstavårdarens behov av debriefing. Om de tycker att debriefingen hjälper förstavårdarna att gå vidare efter ett jobbigt larm. Till studien har en kvalitativ intervjumetod använts för att få svar på frågeställningarna. Fyra förstavårdare i åldrarna 26–39 år har blivit intervjuade till studien. Alla deltagare hade deltagit i antingen ett eller två debriefing tillfällen. Som teoretisk utgångspunkt har Aaron Antonovskys teori KASAM valts.
I resultatet framkom det att två av förstavårdarna som deltog tycker att debriefingen skulle få ordnas mer ofta. Alla förstavårdare som deltog var överens om efter vilka larm de upplever mest behov av debriefing. Det var bland annat efter larm med barnpatienter som är i dåligt skick, när yngre personer är med om något trauma eller går bort och till patienter där antingen man själv eller kollegan har en personlig relation till. Det främsta stödet av debriefing anser förstavårdarna är gemenskapen med de andra som har varit med på samma larm, som läkare och brandmän. This bachelor’s thesis is about the needs for debriefing in paramedics. Debriefing, different models of debriefing and the different phases of debriefing is addressed and described. It has also been chosen to address shortly about defusing and describe the difference between debriefing and defusing.
The aim of this study is to get a better understanding and perception of the paramedics needs for debriefing. If they think that debriefing helps the paramedics to move on after a difficult alarm. For the study, a qualitative interview method has been used to get the question formulations answered. Four paramedics aged 26-39 have been interviewed for the study. All participants had attended either one or two debriefing sessions. As a theoretical point of departure, Aaron Antonovsky’s theory KASAM has been chosen.
The results shows that two of the paramedics who participated think that debriefing should be arranged more often. All the paramedics who participated agreed after which alarms they experience the most need for debriefing. This was, among other things, after alarms with child patients who are in a bad condition, when younger people are involved in some trauma or pass away and patients whom either you or a colleague have a personal relation to. The main support of debriefing, the paramedics believe, is the fellowship with the others who have attended the same alarm, such as doctors and firefighters.
Syftet med studien är att få en bättre förståelse och uppfattning om förstavårdarens behov av debriefing. Om de tycker att debriefingen hjälper förstavårdarna att gå vidare efter ett jobbigt larm. Till studien har en kvalitativ intervjumetod använts för att få svar på frågeställningarna. Fyra förstavårdare i åldrarna 26–39 år har blivit intervjuade till studien. Alla deltagare hade deltagit i antingen ett eller två debriefing tillfällen. Som teoretisk utgångspunkt har Aaron Antonovskys teori KASAM valts.
I resultatet framkom det att två av förstavårdarna som deltog tycker att debriefingen skulle få ordnas mer ofta. Alla förstavårdare som deltog var överens om efter vilka larm de upplever mest behov av debriefing. Det var bland annat efter larm med barnpatienter som är i dåligt skick, när yngre personer är med om något trauma eller går bort och till patienter där antingen man själv eller kollegan har en personlig relation till. Det främsta stödet av debriefing anser förstavårdarna är gemenskapen med de andra som har varit med på samma larm, som läkare och brandmän.
The aim of this study is to get a better understanding and perception of the paramedics needs for debriefing. If they think that debriefing helps the paramedics to move on after a difficult alarm. For the study, a qualitative interview method has been used to get the question formulations answered. Four paramedics aged 26-39 have been interviewed for the study. All participants had attended either one or two debriefing sessions. As a theoretical point of departure, Aaron Antonovsky’s theory KASAM has been chosen.
The results shows that two of the paramedics who participated think that debriefing should be arranged more often. All the paramedics who participated agreed after which alarms they experience the most need for debriefing. This was, among other things, after alarms with child patients who are in a bad condition, when younger people are involved in some trauma or pass away and patients whom either you or a colleague have a personal relation to. The main support of debriefing, the paramedics believe, is the fellowship with the others who have attended the same alarm, such as doctors and firefighters.