Kvinnors upplevelse av vårdpersonalens bemötande och stöd vid missfall: En kvalitativ intervjustudie

Abstract

Att vänta barn är en spännande tid för de blivande föräldrarna. Det kan bli en chock för föräldrarna när de får besked om att det lilla hjärtat inte längre slår. En förlust kan vara en stor sorg för föräldrarna och kan skapa ett behov av stöd. Trots att det är många som får missfall per år upplever kvinnor att det finns brister i vårdpersonalens bemötande.

Syftet med examensarbetet är att lyfta fram föräldrars upplevelser och erfarenhet av vårdpersonalens bemötande och stöd i samband med missfall. Detta för att öka kunskap om ämnet och kunna utveckla vårdpersonalens bemötande och stöd. I studien tas även känslor och tankar vid missfall upp som en viktig del av arbetet. Frågeställningarna i examensarbetet var; hur upplever kvinnor vårdpersonalens bemötande i samband med missfall och hur kan vårdpersonalen ge stöd vid missfall?

Studien gjordes som en kvalitativ studie där data samlades in genom intervjuer. Deltagarna i intervjun var fyra österbottniska kvinnor i åldern 27 - 32 som fått missfall innan vecka 22 + 0. Missfallen har skett inom de närmaste fem åren. Intervjuerna gjordes som semistrukturerade intervjuer och materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Som teoretisk utgångspunkt användes Katie Erikssons teori om lidande.

I resultatet framkom att kvinnor upplever vårdpersonalens stöd som en viktig del av vården. Kvinnorna önskar rutinmässig uppföljning och stöd från vården. Alla deltagare har individuella upplevelser och därför är det viktigt att bemöta varje situation unikt och enligt behov. Att erbjuda stöd och visa empati under missfallsprocessen är en viktig del av vårdandet.

Odotusaika on jännittävää tuleville vanhemmille. Vanhemmille voi olla järkytys, kun heille kerrotaan, ettei pieni sydän enää lyö. Lasten menetys voi olla suuri suru vanhemmille ja voi johtaa tuen tarpeeseen. Vaikka tapahtuu monta keskenmenoa joka vuosi monet naiset kokevat, että terveydenhuollon henkilökunnan kohtelussa on puutteita.

Opinnäytetyön tarkoituksena on korostaa vanhempien kokemuksia hoitohenkilökunnan kohtelusta keskenmenon yhteydessä ja lisätä hoitohenkilökunnan pätevyyttä ja tietoa. Tutkimuksessa käsitellään myös keskenmenon tunteita ja ajatuksia tärkeänä osana työtä. Tutkimuskysymykset olivat; miten naiset kokevat saaneensa tukea hoitohenkilökunnalta ja miten hoitohenkilökunta voi antaa tukea keskenmenon sattuessa?

Tutkimusmenetelmä oli laadullinen. Keräsin tietoa haastatteluiden avulla. Haastatteluihin osallistui neljä pohjanmaalaista 27 - 32-vuotiasta naista, jotka ovat saanet keskenmenon ennen viikkoa 22 + 0. Keskenmenot ovat tapahtuneet viiden vuoden sisällä. Haastattelut tehtiin puolistrukturoituina haastatteluina ja aineisto analysoitiin kvalitatiivisella sisältöanalyysillä. Teoreettisena lähtökohtana käytin Katie Erikssonin kärsimysteoriaa.

Haastattelut osoittavat että naiset kokevat terveydenhuollon henkilökunnan tuen tärkeäksi osaksi hoitoa. Naiset haluavat seurantaa ja tukea jälkihoidossa. Kaikilla osallistujilla on omat kokemuksensa ja siksi on tärkeää kohdata jokaisen tilanteen yksilöllisesti ja tarpeen mukaan. Tuen tarjoaminen ja empatian osoittaminen keskenmenoprosessin aikana on tärkeä osa hoitohenkilökunnan työtä.

Expecting a child is an exciting time for the parents. It can be a hard time for the parents when they are informed that the little heart no longer beats. A loss can cause griefing and can create a need of support. Even though there are many who go through miscarriages, women feel that there are a lack of support from the healthcare providers.

The purpose of the thesis was to highlight parent’s experiences of the healthcare providers respons during the miscarriage. The purpose of this study was also to increase knowledge about how healthcare providers can support parents who are going through a miscarriage. The thesis also highlights feelings and thoughts during miscarriage as an important part of the health care provider´s work. The questions in this thesis were; how do women experience the healthcare providers respons during the miscarriage and how can the healthcare providers give support during the miscarriage?

The study was done as a qualitative study where data was collected through interviews. The participants in the interview were four Ostrobothnia women in the age 27 and 32 who have had a miscarriage before the pregnancy week of 22 + 0. The miscarriages have occurred within the last five years. Interviews were conducted as semi-structured interviews and the material was analyzed using qualitative content analysis. Katie Eriksson's theory of suffering was used as a theoretical starting point.

The results showed that women experience the support of the healthcare providers as an important part of the care. The women want routine follow-up and support from healthcare. All participants have individual experiences and therefore it is important to respond to each situation uniquely and according to their needs. Offering support and showing empathy during the miscarriage process is an important part of the health care provider´s work.