"Vi väljer inte att vara tysta, det är vår ångest som tvingar oss till det." : en kvalitativ netnografisk studie om hur det är att leva med selektiv mutism

Abstract

Det blir allt vanligare med psykisk ohälsa, speciellt bland barn och unga. Selektiv mutism är en form av psykisk ohälsa där personen i fråga, på grund av ångest, inte kan kommunicera normalt utanför hemmet och med andra personer än nära familjemedlemmar. Syftet med denna studie var att öka förståelsen för hur det är att leva med selektiv mutism genom att ta reda på hur det påverkar de drabbade samt vilka utmaningar de kan ställas inför. Detta för att jag som blivande sjukskötare och annan vårdpersonal rätt ska kunna bemöta och vårda personer med selektiv mutism.

För att besvara frågeställningarna användes en kvalitativ netnografisk insamlingsmetod med material från sju vloggar och en blogg. Alla informanter var kvinnor med diverse nationaliteter. Som teoretisk utgångspunkt valdes Erikssons (1994) teori om lidande.

Resultatet visar att personer med selektiv mutism påverkas på många sätt, både positivt och negativt. De påverkas främst av ångest och social fobi, men de utvecklar också goda egenskaper och andra kommunikationsmetoder. Det är framför allt kommunikationen, andras bemötande och bemötandet inom vården som gör sjukdomstillståndet utmanande.

Mielenterveysongelmat yleistyvät erityisesti lasten ja nuorten keskuudessa. Selektiivinen mutismi on mielenterveysongelmien muoto, jossa kyseinen henkilö ei ahdistuneisuutensa vuoksi pysty kommunikoimaan normaalisti kodin ulkopuolella ja muiden kuin läheisten perheenjäsenten kanssa. Tämän tutkimuksen tarkoituksena oli saada lisää ymmärrystä siitä, millaista on elää valikoivan mutismin kanssa, selvittämällä, miten se vaikuttaa asianomaisiin ja millaisia haasteita he voivat kohdata. Näin minä tulevana sairaanhoitajana ja muut terveydenhuollon ammattilaiset pystyvät hoitamaan ja hoivaamaan asianmukaisesti ihmisiä, joilla on selektiivinen mutismi.

Tässä tutkimuksessa käytettiin kvalitatiivista netnografista aineistonkeruumenetelmää kysymyksiin vastaamiseksi, ja aineisto koostui seitsemästä vlogista ja yhdestä blogista. Kaikki informantit olivat eri kansallisuuksia edustavia naisia. Teoreettiseksi lähtökohdaksi valittiin Erikssonin (1994) kärsimysteoria.

Tulokset osoittavat, että valikoivaa mutismia sairastavat ihmiset vaikutetaan monin tavoin, sekä myönteisesti että kielteisesti. Heihin vaikuttavat pääasiassa ahdistus ja sosiaalinen fobia, mutta he kehittävät myös hyviä ominaisuuksia ja muita kommunikointitapoja. Tämä koskee erityisesti viestintää, toisten kohteluun ja hoitoon terveydenhuoltojärjestelmässä, joka tekee tilasta haastavan.

It´s becoming more common with mental illness, especially among children and young people. Selective mutism is a form of mental illness in which the person in question, due to anxiety, cannot communicate normally outside the home and with people other than close family members. The aim of this study was to gain an increased understanding of what it is like to live with selective mutism. It was done by finding out how people with selective mutism are affected as well as what challenges they may face. In this way, I as a prospective nurse and other health professional, will be able to properly respond to and care for people with selective mutism.

To answer the questions, a qualitative netnographic collection method was used with material from seven vlogs and one blog. All the informants were women of various nationalities. As a theoretical framework, Eriksson's (1994) theory of suffering was chosen.

The result shows that people with selective mutism are affected in many ways, both positively and negatively. They are mainly affected by anxiety and social phobia, but they also develop good characteristics and other methods of communication. It is, above all, communication, the treatment of others and the treatment in care that make the disease challenging.