Konsumentperspektiv på YouTube-reklam: en jämförelse av olika attityder och beteenden
Moring, Calle (2023)
2023
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2023052915226
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2023052915226
Tiivistelmä
Eftersom YouTube är det näst största marknadsföringsverktyget som företag använder sig av, ville jag i det här lärdomsprovet undersöka konsumenters attityder och beteenden till reklamer
som syns på YouTube. Syftet var också att ta reda på hur konsumenters ålder, kön, arbete och skolning påverkar deras attityder och beteenden. Tidigare forskning visade bland annat att at tityderna speglas i hur informativ, underhållande, irriterande och trovärdig de tycker att rekla men är. Dessa påverkar sedan ifall konsumenten ser negativt eller positivt på reklamen. Jag undersökte därför via en kvantitativ studie med en enkät, dessa faktorer genom fem basfrågor och åtta fördjupade frågor med en skala på 0–5 som svarsalternativ och avslutades med en
fråga ifall de anser reklamerna vara mer positiva eller negativa. Resultaten i enkäten visade att de flesta inte tyckte att reklamer var så underhållande och mer irriterande, vilket resulterade i att de även tyckte reklamerna var mer negativa än positiva. Regressionsanalysen via SPSS visade också att faktorn arbete påverkade både ifall respondenterna sett på reklam på YouTube
och ifall de såg mer positivt eller negativt på dem. Faktorn utbildningsnivå påverkade ifall man hellre såg reklam från ett känt företag/person och faktorn kön påverkade hur informativ de ansåg reklamen vara. Detta samband sågs inte i tidigare forskning och därför rekommenderar jag att undersöka det mer ingående i framtida studier.
som syns på YouTube. Syftet var också att ta reda på hur konsumenters ålder, kön, arbete och skolning påverkar deras attityder och beteenden. Tidigare forskning visade bland annat att at tityderna speglas i hur informativ, underhållande, irriterande och trovärdig de tycker att rekla men är. Dessa påverkar sedan ifall konsumenten ser negativt eller positivt på reklamen. Jag undersökte därför via en kvantitativ studie med en enkät, dessa faktorer genom fem basfrågor och åtta fördjupade frågor med en skala på 0–5 som svarsalternativ och avslutades med en
fråga ifall de anser reklamerna vara mer positiva eller negativa. Resultaten i enkäten visade att de flesta inte tyckte att reklamer var så underhållande och mer irriterande, vilket resulterade i att de även tyckte reklamerna var mer negativa än positiva. Regressionsanalysen via SPSS visade också att faktorn arbete påverkade både ifall respondenterna sett på reklam på YouTube
och ifall de såg mer positivt eller negativt på dem. Faktorn utbildningsnivå påverkade ifall man hellre såg reklam från ett känt företag/person och faktorn kön påverkade hur informativ de ansåg reklamen vara. Detta samband sågs inte i tidigare forskning och därför rekommenderar jag att undersöka det mer ingående i framtida studier.