Hållbarhetsredovisning i kommuner - hot eller möjligheter

Abstract

Arbetet med hållbar utveckling och hållbarhetsredovisning står inför många förändringar de närmaste åren. Lagar och direktiv stramas åt, både nationellt och inom EU. Kommunerna i Finland kommer inte att vara ett undantag från de här åtgärderna. Kommunerna kommer så småningom att omfattas av EU:s direktiv om icke-finansiell rapportering. Även om stramare regler utgör hot och utmaningar för kommunerna, medför det också många möjligheter och positiva effekter.

Syftet med examensarbetet var att förklara vad hållbarhetsredovisning är, hur den tillämpas och hur de finländska kommunerna ser på hållbarhetsredovisning. Teoridelen består av att förklara begrepp som hållbar utveckling och hållbarhetredovisning. Därutöver förklaras vilka som är skyldiga att redovisa hållbarhet och vilka riktlinjer som organisationer kan följa i sin hållbarhetsrapportering. Genom en kvalitativ forskningsmetod, bestående av intervjuer med kommunrepresentanter och datainsamling från kommuners bokslut, redovisas i den empiriska delen hur kommuner i Finland ser på hållbar utveckling och varför och på vilket sätt kommuner väljer att hållbarhetsredovisa.

Resultatet visar att kommunerna arbetar mycket med hållbar utveckling och har även med en del hållbarhetsfrågor i sina bokslut. Resultatet visar dock att kommunerna har mindre kunskap i vad hållbarhetsredovisning och framför allt hållbarhetsstandarder är. Hållbarhetsarbetet som görs i kommunerna betonar främst miljöaspekter. Hållbarhetsredovisning i kommuner upprättas enligt rekommendationer hur ett bokslut ska se ut.

Eftersom hållbarhetsarbetet redan är i gång i kommunerna kommer det vara till fördel när framtida lagar om hållbarhetsredovisning träder i kraft. Genom hållbarhetsredovisningen kommer kommunerna att kunna följa upp sitt hållbarhetsarbete bättre och bli uppmärksammade av intressenter i samhället vilket kan medföra många positiva effekter. Utmaningen blir framför allt att implementera det hållbara arbetet i redovisningen med standarder som är mera lämpade för företag.

Työ kestävän kehityksen ja kestävän kehityksen raportoinnin parissa on monien muutosten edessä tulevina vuosina. Lakeja ja direktiivejä kiristetään sekä kansallisesti että EU:n sisällä. Suomen kuntien on pian noudettava EU:n direktiiviä ei-taloudellisesta raportoinnista. Vaikka tiukentuminen asettaa kunnille uhkia ja haasteita, se tuo mukanaan myös monia mahdollisuuksia ja myönteisiä vaikutuksia.

Opinnäytetyön tavoitteena oli selvittää, mitä kestävän kehityksen raportointi on, miten sitä käytetään ja miten Suomen kunnat suhtautuvat kestävän kehityksen raportointiin. Teoriaosuus selvittää mitä kestävä kehitys ja kestävän kehityksen raportointi on. Lisäksi selvitetään, kenellä on kestävän kehityksen raportointivelvollisuus ja mitkä ohjeita organisaatiot voivat noudattaa raportoinnissaan. Kvalitatiivisella tutkimusmenetelmällä, joka koostuu kuntien edustajien haastatteluista ja tiedonkeruusta kuntien tilinpäätöksestä, empiirisessä osassa kerrotaan, miten Suomen kunnat näkevät kestävän kehityksen ja miksi ja millä tavalla kunnat tekevät kestävän kehityksen raportoinnin.

Tulokset osoittavat, että kunnat työskentelevät paljon kestävän kehityksen parissa ja kestävän kehityksen aiheet löytyvät myös kuntien tilipäätöksistä. Tulos osoittaa kuitenkin, että kunnilla on vähemmän tietoa siitä, mitä kestävän kehityksen raportointi on, ja ennen kaikkea, mitä kestävän kehityksen standardit ovat. Kuntien kestävän kehityksen työssä painotetaan pääasiassa ympäristönäkökohtia. Kuntien kestävän kehityksen raportointi laaditaan suositusten mukaan, miltä tilinpäätöksen tulisi näyttää.

Kestävän kehityksen raportointi tuo paljon hyötyä kunnille. Haasteena on ennen kaikkea kestävän kehityksen työn raportoinnin toteuttaminen, yrityksille paremmin soveltuvilla standardeilla.

Sustainable development and sustainability reporting are facing many changes in the coming years. Laws and directives are being tightened, both nationally and within the EU. The municipalities in Finland will eventually be required to report according to the EU directive on non-financial reporting. Although stricter regulations pose threats and challenges for municipalities, they also bring many opportunities and positive effects.

The aim of the thesis was to explain what sustainability reporting is, how it is applied and how the Finnish municipalities view sustainability reporting. The theory part consists of describing concepts such as sustainable development and sustainability reporting. In addition, the report includes who is required to report on sustainability and which guidelines organizations can follow in their sustainability reporting. Through a qualitative research method, consisting of interviews with municipal representatives and data collection from municipal financial statements, the empirical part reports how municipalities in Finland view sustainable development and why and in what way municipalities choose to report on sustainability.

The results reveal that the municipalities work a lot with sustainable development and include some sustainability issues in their financial statements. However, it also shows that the municipalities have less knowledge of what sustainability reporting and sustainability standards are. The sustainability work conducted in the municipalities emphasizes environmental aspects. Sustainability reporting in municipalities is prepared according to recommendations on how a financial statement should look.

Through the sustainability report, the municipalities will be able to follow up on their sustainability work better and be noticed by stakeholders in society, which can bring many positive effects. The challenge will be to implement sustainable work in financial statements using standards that are more suitable for companies.