Barn, tycker ni om att läsa?: Om barnens läsintresse och läsfrämjande verksamhet

Abstract

I denna studie går jag igenom varför barnens läsprestationer blivit sämre och vilka faktorer kan ha påverkan i sammanhanget. Jag forskar i projekt och verksamhetsmodeller som inspirerar barn att läsa. Som bakgrundsinformation fungerar t.ex. PISA- och PIRLS-studierna där finska barns läsförmåga har studerats. I bakgrundsforskiningen ser jag t.ex. på skillnaden i flickornas och pojkarnas läsintresse, där pojkarnas läsprestationer är tydligt sämre än flickornas. Jag går igenom faktorer som skolan, hemmet, biblioteken, förebilder och visuella medel som påverkar barnens läsmotivation. I arbetet granskas bokklubbar, läsambassadörer, förebilder och olika projekt inom barnlitteratur. I mitt forskningsavsnitt genomför jag en kvantitativ semistrukturerad intervjustudie för en grupp av barn i årskurs 4-7. Intervjugruppen var tudelad både språkligt och via könen. Gruppen bestod alltså av tre flickor och tre pojkar och för tre av dom var skolspråket finska och för tre av dom var det svenska. Forskningsresultaten med min intervjugrupp tyder på att de går hand i hand med bakgrundsforskningen vad gäller t.ex. läsintresse mellan flickor och pojkar och fritidshobbyernas vikt. Forskningsresultatet visar också skolans betydelse för att behålla läsmotivationen. Skolans läsveckor och läsfrämjande projekt nämns av den gruppen barn som gillar att läsa. En fortsatt forskningsfråga kunde handla om klyftorna som uppstått mellan finlandsvenska och finskspråkiga elever i läskunskaps resultaten, speciellt efter att i min studie tydde resultaten i att svenskspråkiga barnen gillade läsning mer än de finskspråkiga.