Strategier för skolhälsovårdaren att stöda gymnasieelever i hanteringen av skolstress

Abstract

Gymnasieåldern är en väldigt känslig period i livet, därav kan negativ stress påverka gymnasielevers hälsa negativt vilket kan leda till oro, ångest och depression. Stress är viktigt i viss mån, men i för stor utsträckning blir den negativ, så kallad distress. Skolhälsovårdaren har fått en allt större betydelse inom skolan under årens gång. Till en början var den viktigaste uppgiften att upprätta samhällshygien. Förståelsen för stress började på 1930-talet tack vare Walter Cannon. Därefter har skolhälsovårdarens arbete utvecklats och idag finns det flera lagar som påverkar skolhälsovårdarens arbete, samt finns till för att bevara elevernas rättigheter till god vård. Syftet med studien är att ge kunskap om stresshantering åt skolhälsovårdare som dagligen arbetar med elever som lider av negativ skolstress. Forskningsfrågan för studien är: Vilka strategier kan skolhälsovårdaren använda sig av för att stöda gymnasieelever i hanteringen av skolstress. Metodvalet är en kartläggande litteraturöversikt (scoping review) och totalt 10 artiklar har inkluderats i analysen. Teoretiska referensramen i arbetet är Aaron Antonovsky teori om salutogenes. Resultatet av studien visar att skolhälsovårdaren har goda möjligheter att påverka ungas hälsobeteende samt stöda familjer med sin närvaro i skolan. Det finns olika strategier för skolhälsovådaren att stöda gymnasielever med hanteringen av skolstress. I resultatet beskrivs olika stresshanteringsmetoder, psykosocialt och socialt stöd, uppmuntran till fysisk aktivitet, mindfulness och avslappningstekniker samt råd gällande mat och sömnvanor för hantering av skolstress. Med dessa metoder kan skolhälsovårdaren tillsammans med skolans övriga personal skapa en stödjande och inkluderande skolmiljö, där eleverna känner sig sedda och bekräftade med sin skolstress.