"När smärtan blir en del av livet": en kvalitativ intervjustudie om upplevelser kring att leva med kronisk smärta

Abstract

Syftet med denna studie var att öka kunskapen och förståelsen i upplevelser och erfarenheter kring att leva med långvarig eller kronisk smärta. Frågeställningarna i arbetet sökte svar på hur vardagen kan påverkas, vilka följder som kan uppkomma på grund av smärtan samt hur stöd från sjukvården upplevts för personer med kronisk smärta.

I studien användes en kvalitativ metod och datainsamlingen var fyra intervjuer. Informanterna i studien var personer som alla upplevt långvarig eller kronisk smärta. Hur länge informanterna upplevt smärtan var mellan 2-29 år och orsaken till smärtan är olika för alla. Datainsamlingen analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys och den teoretiska utgångspunkten som användes i studien var Aaron Antonovsky´s KASAM, känsla av sammanhang.

Resultatet i studien visar att långvarig eller kronisk smärta är en individuell upplevelse som påverkar människan både fysiskt och psykiskt. Smärtan bidrar till begränsningar som påverkar det vardagliga livet och kan leda till stora förändringar. Att lära sig hantera smärtan med hjälp av olika metoder är en viktig del av behandlingen för att lindra den och förbättra livskvaliteten. Att också få stöd av personer med liknande erfarenheter nämns vara till stor betydelse för smärtlindringen. Det nämns positiva som negativa upplevelser från vården, att behöva kämpa för vård och önskan om förbättrad uppföljning framkommer.

Tämän tutkimuksen tarkoitus oli lisätä tietoa ja ymmärystä elämyksiin ja kokemuksiin pitkäaikaisen kivun tai kroonisen kivun elämisen kanssa. Tutkimuskysymykset hakivat vastausta siihen, miten kipu vaikuttaa arkeen ja mitä seurauksia voi ilmestyä kivusta. Tutkimuksessa haettiin myös vastausta siihen, miten henkilöt ovat kokeneet sairaanhoidion tuen krooniseen kipuun.

Tutkimuksessa käytettiin kvalitatiivista menetelmää, tiedonkeruu perustui neljään haastatteluun. Tutkimuksen vastaajat olivat henkilöita, jotka kaikki ovat kokeneet pitkäaikaista tai kroonista kipua. Kuinka kauan vastaajat olivat kokeneet kipua vaihteli 2-29 vuoden välillä. Kivun syy oli eri kaikilla vastaajilla. Tietokeruu analysoitiin kvalitatiivisen sisältöanalyysin avulla. Teoreettinen lähtökohta oli Aaron Antonovskyn KASAM.

Tutkimuksen tulos näyttää, että pitkäaikainen tai krooninen kipu on yksilöllinen kokemus, jolla on vaiktus ihmiseen fyysisesti sekä henkisesti. Kipu aiheuttaa rajoituksia jotka vaikuttavat arkielämään ja voi johtaa suurin muutoksiin elämässä. Oppia käsittelemään kipua eri menetelmien avulla on tärkeä osa hoidosta, kivun lieventämisestä ja elämänlaadun parentamisesta. Tuen saaminen ihmisiltä, joilla on samoja kokemuksia on myös iso osa kivun lieventämisestä. Vastaajat mainitsevat positiivisia sekä negatiivisa kokemukisa sairaanhoidosta. Taistelua saadakseen hoitoa on esiintynyt, sekä toivoa parempaan kivun seurantaan.

The purpose of this study was to increase knowledge and understanding of the experiences of living with long-term or chronic pain. The questions in the work sought answers to how everyday life can be affected, what consequences can occur due to the pain and how support from the health care system is experienced by people with chronic pain.

The study used a qualitative method and data collection consisted of four interviews. The informants in the study were people who had all experienced long-term or chronic pain. How long the informants experienced the pain was between 2-29 years and the cause of the pain is different for everyone. The data collection was analyzed through a qualitative content analysis and the theoretical starting point used in the study was Aaron Antonovsky's KASAM, sense of coherence.

The results of the study show that long-term or chronic pain is an individual experience that affects people both physically and psychologically. The pain contributes to limitations that affect everyday life and can lead to major changes. Learning to manage pain using different methods is an important part of treatment to alleviate it and improve quality of life. Support from people with similar experiences is also mentioned as being of great importance for pain relief. Positive and negative experiences of care, having to fight for care and the desire for improved follow-up are mentioned.