Hjärtinfarktens inverkan på individen: en kvalitativ intervjustudie
Sundkvist, Oskar (2023)
2023
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2023112331266
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2023112331266
Tiivistelmä
Examensarbetet handlar om hjärtinfarkt och hur en människa påverkas av infarkten. Hjärtinfarkt kan upplevas som en traumatisk händelse och kan lämna bestående spår hos en människa.
Syftet med studien var att undersöka hur en persons hälsa påverkas psykiskt samt fysiskt av en hjärtinfarkt. Studien är en kvalitativ studie med semi-strukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Alla som deltog i studien hade haft en hjärtinfarkt i åldern 25-65år och sammanlagt fyra personer deltog. I arbetet användes Katie Erikssons bok, den lidande människan, som teoretisk utgångspunkt. Erikssons teori om lidande användes eftersom skribenten anser att lidande framkommer i samband med en hjärtinfarkt.
Resultatet i studien kan kopplas till tidigare forskning då resultaten visar samband med tidigare forskning. Arytmier är en vanlig följdsjukdom efter en hjärtinfarkt och flera informanter upplevde extraslag efter infarkten. Olika typer av rädslor, obehag och en känsla av osäkerhet var en stor del av resultatet. I studien kom det även fram hur viktigt det är att följa vårdföreskrifter som fås för att uppnå ett fysiskt och psykiskt välmående efter infarkten. The thesis is about myocardial infarction (MI) and how it affects an individual. MI can be experienced as a traumatic event and can leave long lasting imprints on a person.
The aim of the study was to investigate how a person’s health is affected both mentally and physically by an MI. The study is qualitative in nature, utilizing semi-structured interviews as the method of data collection. All participants in the study had experienced MI between the ages of 25-65, with a total of four individuals taking part. Katie Eriksson’s theory of the suffering human was used as the theoretical framework. Eriksson’s theory of suffering was applied because the author believes that suffering emerges in the context of an MI.
The study’s findings can be linked to prior research as they reveal correlations with earlier studies. Arrhythmias are a common secondary illness after an MI and several participants experienced palpitations after the event. Various fears, discomfort and a sense of uncertainty were significant aspects of the results. The study also highlighted the importance of adhering to medical guidelines to achieve physical and mental well-being following a myocardial infarction.
Syftet med studien var att undersöka hur en persons hälsa påverkas psykiskt samt fysiskt av en hjärtinfarkt. Studien är en kvalitativ studie med semi-strukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Alla som deltog i studien hade haft en hjärtinfarkt i åldern 25-65år och sammanlagt fyra personer deltog. I arbetet användes Katie Erikssons bok, den lidande människan, som teoretisk utgångspunkt. Erikssons teori om lidande användes eftersom skribenten anser att lidande framkommer i samband med en hjärtinfarkt.
Resultatet i studien kan kopplas till tidigare forskning då resultaten visar samband med tidigare forskning. Arytmier är en vanlig följdsjukdom efter en hjärtinfarkt och flera informanter upplevde extraslag efter infarkten. Olika typer av rädslor, obehag och en känsla av osäkerhet var en stor del av resultatet. I studien kom det även fram hur viktigt det är att följa vårdföreskrifter som fås för att uppnå ett fysiskt och psykiskt välmående efter infarkten.
The aim of the study was to investigate how a person’s health is affected both mentally and physically by an MI. The study is qualitative in nature, utilizing semi-structured interviews as the method of data collection. All participants in the study had experienced MI between the ages of 25-65, with a total of four individuals taking part. Katie Eriksson’s theory of the suffering human was used as the theoretical framework. Eriksson’s theory of suffering was applied because the author believes that suffering emerges in the context of an MI.
The study’s findings can be linked to prior research as they reveal correlations with earlier studies. Arrhythmias are a common secondary illness after an MI and several participants experienced palpitations after the event. Various fears, discomfort and a sense of uncertainty were significant aspects of the results. The study also highlighted the importance of adhering to medical guidelines to achieve physical and mental well-being following a myocardial infarction.