Biologiskt mångfaldsprogram Färdplan för Ingå kommun

Abstract

Fjorton kommuners biologiska mångfaldsprogram har granskats som en litteraturstudie, främst från finländska och svenska kommuner. Det är främst större kommuner som gjort biologiska mångfaldsprogram. Vid granskningen togs fram vilka delar som förekommer mest frekvent i programmen. De är mycket långt samma oberoende av programmets omfattning. Dessa har poängsatts enligt hur frekvent de förekommer och hur relevanta de är för ett program. I del två av arbetet ges ett ramförslag hur Ingå kommuns biologisk mångfaldsprogram kunde se ut och vilka saker de bör fundera på kring uppgörandet. Delarna som föreslås ingå i Ingås program är inledning, bakgrund, specifik natur för kommunen, nuvarande situation, målsättningar och prioriteringar, uppföljning och mätare för uppföljning, kommunikation och samarbete samt avslutning. Detta på basen av analysen av de 14 program i första delen av arbetet. En viktig fråga för kommunen är uppgörande av programmet, skall man göra det internt (rekommenderas) eller köpa in det. Här bör man ta tillvara erfarenheterna av uppgörandet av klimatprogrammet som konsultarbete. Resursering (tid, finansiering, personer) är en annan viktig fråga. Det färdiga programmet bör vara lättillgängligt för såväl användare som andra intressenter. Området Torpmossen-Stormossen ges som ett exempel på ett objekt som i naturinventeringar lyfts fram som ett område med speciella naturvärden både lokalt och regionalt. Området är i närmast naturligt tillstånd och är viktigt för den biologiska mångfalden och framhållits som potentiellt skyddsobjekt. Det ägs delvis av kommunen. Kommunens främsta uppgift kommer att vara att föregå med gott exempel och agera möjliggörare och sammanförare av olika aktörer när det gäller biologisk mångfald. Kommunen bör även fundera på hurdana mål de vill främja, lokala eller mer globala gällande miljö och biologisk mångfald.