Konceptstudie för en e-metanolanläggning på Åland
Miiros, Albert (2023)
Miiros, Albert
2023
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2023121637895
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2023121637895
Tiivistelmä
I denna rapport har beräkningar utförts för att bedöma de ekonomiska och tekniska förutsättningarna för en e-metanolpilotanläggning vid Långnäs hamn på Åland, Finland. Beräkningarna skall ligga till grund för bedömningen om en sådan anläggning är realistisk.
Det som har analyserats utifrån olika rapporter och studier är anläggningens uppskattade produktionsmängd, kapital- och driftskostnader samt användningen av biprodukter. Piloten producerade årligen kring 4 800 ton grön vätgas och 25 000 ton e-metanol. Det krävdes också en årlig mängd på ungefär 39 000 ton biogen CO2 och 48 000 ton H2O. Kapitalkostnaderna uppskattades grovt till 55 341 145 € och driftskostnaderna till 19 502 666 €. Beräkningarna visar att elektriciteten är en av de viktigaste förutsättningarna för en e-metanolanläggning och står för nästan 80 % av driftskostnaderna. Orsaken till att elektriciteten utgjorde en så stor del av OPEX, berodde främst på att elektrolysören stod för nästan 80 % av hela anläggningens energiförbrukning. Utöver ett lägre elpris behöver elektrolysörerna bli effektivare för att elkostnaderna ska minska.
Försäljningen av syret som biprodukt har en stor inverkan på anläggningens återbetalningsperiod, beroende på försäljningspris. Om det säljs för 100 €/ton skulle återbetalningsperioden ta kring 10 år för piloten, förutsatt att försäljningspriset på e-metanol är 900 €/ton. Pilotanläggningens verksamhet torde vara möjlig att förverkliga, eftersom tillgången på råvaror anses finnas i tillräckliga mängder på Åland.
I rapporten ingår bland annat inte dimensionering, driftsförhållanden och layout av e-metanolanläggningen, kostnader för en CO2-infångningsenhet eller en e-ammoniakanläggning. Kostnader för lagring (av H2, CH3OH och CO2) och en avsaltningsanläggning ingår inte. Elanslutningen samt ett detaljerat flödesschema är inte heller inkluderade. I självfallet behöver dessa områden utredas inför en fortsatt satsning. E-bränslen har möjlighet att ersätta fossila bränslen på ett ekonomiskt hållbart sätt. Det förutsätter att elpriset och utrustningskostnaderna blir lägre, elektrolysörerna blir effektivare, systemet optimeras genom att biprodukterna utnyttjas, samt att man har goda leverantörskedjor för råvaror och smidiga distributionskanaler för e-bränslen och biprodukter.
Det som har analyserats utifrån olika rapporter och studier är anläggningens uppskattade produktionsmängd, kapital- och driftskostnader samt användningen av biprodukter. Piloten producerade årligen kring 4 800 ton grön vätgas och 25 000 ton e-metanol. Det krävdes också en årlig mängd på ungefär 39 000 ton biogen CO2 och 48 000 ton H2O. Kapitalkostnaderna uppskattades grovt till 55 341 145 € och driftskostnaderna till 19 502 666 €. Beräkningarna visar att elektriciteten är en av de viktigaste förutsättningarna för en e-metanolanläggning och står för nästan 80 % av driftskostnaderna. Orsaken till att elektriciteten utgjorde en så stor del av OPEX, berodde främst på att elektrolysören stod för nästan 80 % av hela anläggningens energiförbrukning. Utöver ett lägre elpris behöver elektrolysörerna bli effektivare för att elkostnaderna ska minska.
Försäljningen av syret som biprodukt har en stor inverkan på anläggningens återbetalningsperiod, beroende på försäljningspris. Om det säljs för 100 €/ton skulle återbetalningsperioden ta kring 10 år för piloten, förutsatt att försäljningspriset på e-metanol är 900 €/ton. Pilotanläggningens verksamhet torde vara möjlig att förverkliga, eftersom tillgången på råvaror anses finnas i tillräckliga mängder på Åland.
I rapporten ingår bland annat inte dimensionering, driftsförhållanden och layout av e-metanolanläggningen, kostnader för en CO2-infångningsenhet eller en e-ammoniakanläggning. Kostnader för lagring (av H2, CH3OH och CO2) och en avsaltningsanläggning ingår inte. Elanslutningen samt ett detaljerat flödesschema är inte heller inkluderade. I självfallet behöver dessa områden utredas inför en fortsatt satsning. E-bränslen har möjlighet att ersätta fossila bränslen på ett ekonomiskt hållbart sätt. Det förutsätter att elpriset och utrustningskostnaderna blir lägre, elektrolysörerna blir effektivare, systemet optimeras genom att biprodukterna utnyttjas, samt att man har goda leverantörskedjor för råvaror och smidiga distributionskanaler för e-bränslen och biprodukter.