Implementering av standardiserad rapportering : En systematisk litteraturstudie

Abstract

Brister i kommunikationen står för över 60 % av alla rapporterade farosituationer inom vården. En rekommendation för att förbättra situationen med hjälp av en standardiserad kommunikations modell (ISBAR) vid rapportering har utfärdats av WHO (World Health Organization) år 2007. I Finland gav Sjukskötarförbundet år 2012 ut en för finska förhållanden anpassad modell av ISBAR.

Syftet med detta arbete är att undersöka implementeringen av ISBAR som kommunikationsmodell med fokus på vilka effekterna är på rapporteringen och i den kliniska verkligheten. Detta görs i form av en systematisk litteraturstudie. Resultatet kommer att fungera som evidensbas för den fortsatta implementeringen av ISBAR på kvinnokliniken vid ÅUCS. Kvinnokliniken står som uppdragsgivare för detta arbete.

I studien inkluderades 15 vetenskapliga artiklar som omfattade effekterna av implementeringen av ISBAR och hade en tydlig klinisk koppling. Alla artiklar kvalitetsgranskades och en bedömning av evidensstyrkan på materialet gjordes. En innehållsanalys gjordes på materialet som analyserades både deduktivt och induktivt. Resultatet visade att implementeringen av ISBAR medförde en förbättrad rapportering genom att den kommunicerade datamängden och kvaliteten ökad samt att innehållet blev mer relevant. Även samarbetet inom och mellan enheter och yrkesgrupper förbättrades, risken för avvikelser minskade och säkerhetskulturen förbättrades.

Failure due to communication is the root cause for over 60 % of the reported adverse events in healthcare. In 2007 WHO (World Health Organization) recommended the use of a model for standardized communication (ISBAR) for handovers. The Finnish Nurses Association (Sairaanhoitajaliitto) presented an adapted version of the ISBAR model for Finnish conditions in 2012. The aim for this systematic literature review is to examine the effects implementation of ISBAR as a communication model has on handover and the clinical setting. The result of this review can be used as an evidence base for further implementation of ISBAR in the unit of obstetrics and gynecology at the Turku University Hospital. This study is commis-sioned by the same unit. Fifteen scientific articles based on studies on the effects of implementation of ISBAR was included in the review, they all had a connection to the clinical setting. All articles underwent quality control and an assessment of evidence strength. A deductive and inductive content analysis was performed on the material. The results show that implementation of ISBAR leads to a better handover by increasing the amount of data communicated and the quality of the data. Also the content of the handover becomes more relevant. The interaction in and between units and professions develops in a positive way as well as the safety climate reducing the risks for adverse events.

Kaikista hoitoalan raportoiduista vaaratilanteista 60 % johtuu puutteellisesta kommunikaatiosta. Tilanteen parantamiseksi WHO (World Health Organization) antoi vuonna 2007 suosituksen standardisoidun kommunikaation mallin (ISBAR) käytöstä raportoin-nissa. Sairaanhoitajaliitto julkaisi Suomen olosuhteisiin mukautetun mallin ISBAR:sta vuonna 2012. Tämän työn tarkoitus on tutkia ISBAR:n implementoinnin vaikuttavuus raportointiin ja kliiniseen todellisuuteen kirjallisuuskatsauksen muodossa. Työn tulos on käytettävissä pohjana ISBAR:n implementoinnissa TYKS:n naistenklinikalla. Naistenklinikka on myös tämän työn toimeksiantaja. Katsaukseen hyväksyttiin 15 tieteellistä tutkimusartikkelia. Kaikki tutkimukset käsittelivät ISBAR:n implementoinnin vaikutuksia ja kaikilla oli yhteys kliiniseen työhön. Kaikista artikkeleista tehtiin laatutarkastus ja koko materiaalista tehtiin näytön vahvuuden määrittely. Materiaalista tehtiin sekä deduktiivinen että induktiivinen sisältöanalyysi. Tulosten perusteella ISBAR:lla on positiivinen vaikutus raportointiin parantamalla kommunikoidun datan määrä sekä laatu, myös raportin sisällön relevanssi parani. Implementoinnin jälkeen yhteistyö yksiköiden ja ammattiryhmien sisällä ja niiden välillä parani. Myös poikkeamien riski pieneni ja turvallisuuskulttuuri parani.