Barn som patient : Första mötet inom akutvården

Abstract

Syftet med detta examensarbete är att genom en litteraturstudie ta reda på hur sjukskötare bemöter barnpatienter 0-12 år och deras föräldrar på ett professionellt sätt, samt hur de skapar en god, trygg och förtroendefull vård inom akutvården på en akutmottagning. Meningen med detta examensarbete är att öka sjukskötarens kunskap och mod att bemöta barnpatienter samt föräldrar. Forskningsfrågorna som ställdes är: Hur bemöter vi som sjukskötare barnpatienter på ett professionellt sätt inom akutvården? Hur skapar man en god och trygg vård för barnpatienter samt deras föräldrar, hur bygger sjukskötaren upp ett förtroende till patienten? Respondenterna har som teoretiska utgångspunkter valt begreppen god vård och trygghet. Begreppet god vård kommer att utgå från Eriksson (1987), medan begreppet trygghet kommer att utgå från Eriksson (1986) och Segersten (1994). Datainsamlingen är en litteraturstudie som består av vetenskapliga artiklar. De utvalda forskningarna sammanställdes i en resuméartikel vilket ger en översikt av de vetenskapliga forskningarna. Respondenterna har även delat upp forskningsfrågorna i flera detaljerade frågor som blivit ställda till forskningarna. De svar som framkommit analyserades utgående från en innehållsanalysmetod. Av resultatet framkom två huvudkategorier. Resultaten som framkom var att föräldrarna önskar regelbunden uppdatering om deras barns hälsotillstånd och vad som planeras till näst. De flesta föräldrarna vill vara närvarande för sitt barn under sjukhusvistelsen. Sjukskötaren bör bemöta föräldrarna och barnet på ett professionellt sätt, genom att ge sin tid, lyssna och observera hela familjen som en helhet. En vårdrelation kräver en förtroendefull relation mellan sjukskötare och patient. En viktig punkt är att sjukskötaren behärskar sin sak och kan förmedla trygghet samt känslor av professionalitet. Sjukskötaren bör uppdatera sin egen kunskap regelbundet för att kunna ge så god vård som möjligt. I ett professionellt arbetssätt innebär att sjukskötaren diskuterar och uttrycker sig korrekt på patientens eget modersmål, vilket medför mindre risk för missförstånd.

Opinnäytetyön tarkoituksena on kirjallisuuskatsauksen kautta selvittää, kohtaavatko sairaanhoitajat lapsipotilaat (0-12 vuotta) ja heidän vanhempansa ammattitaitoisesti, sekä kuinka sairaanhoitajat luovat hyvän, turvallisen ja luottamuksellisen hoitosuhteen päivystysvastaanotolla. Tämä opinnäytetyö tehtiin, jotta sairaanhoitajat voisivat lisätä taitoa ja rohkeutta kohdata lapsipotilaat ja heidän vanhempansa. Tutkimuksen kysymykset olivat: Miten me sairaanhoitajina kohtaamme ammatillisesti lapsipotilaan päivystysvastaanotolla? Kuinka luodaan hyvä ja turvallinen hoito lapsipotilaalle ja hänen vanhemmilleen, sekä kuinka sairaanhoitaja luo luottamuksen potilaaseen? Tekijät ovat valinneet teoreettiseksi lähtökohdaksi käsitteet hyvä hoito ja turvallisuus. Hyvä hoito käsitettä tarkastellaan Erikssonin mukaan (1987). Turvallisuus käsitettä tarkastellaan Erikssonin (1986) ja Segerstenin (1994) mukaan. Kirjallisuuskatsauksen tiedonkeruussa käytettiin tieteellisiä artikkeleita. Valituista artikkeleista tehtiin yhteenveto, josta saatiin yleiskatsaus tutkimuksiin. Tekijät ovat jakaneet kysymykset vielä yksityiskohtaisempiin osiin. Saadut vastaukset analysoitiin sisältöanalyysillä. Tuloksesta nousi esiin kaksi pääluokkaa. Tuloksesta nousi esiin myös että vanhemmat toivovat lastensa terveydentilasta säännöllistä päivitystä, sekä tietoa siitä mitä hoidossa on seuraavaksi suunnitteilla. Useimmat vanhemmat haluavat olla läsnä lastensa sairaalakäynnin aikana. Sairaanhoitajien tulee kohdata sekä vanhemmat, että lapsi ammatillisesti antamalla heille aikaansa, kuuntelemalla heitä, sekä näkemällä perhe kokonaisuutena. Hoitosuhteessa potilaan ja sairaanhoitajan välille tarvitaan luottamusta. Osaamisellaan sairaanhoitaja pystyy luomaan turvallisuuden ja ammattitaidon tunteen potilaalle. Sairaanhoitajan tulee päivittää omaa tietotaitoaan säännöllisesti pystyäkseen antamaan parasta mahdollista hoitoa. Ammatilliseen työskentelyyn kuuluu potilaan oman äidinkielen käyttäminen, jolloin väärinkäsitysten riski pienenee.

The purpose of this thesis is through a literature review to find out, do the nurses meet pediatric patients (0-12 years) and their parents in a professional manner, and how do the nurses provide a good, safe and confidential treatment in the emergency room. This study was done to help other nurses to increase their skills and courage to face the child patients and their parents. Research questions were: How do we as nurses professionally meet child patients in the emergency room? How to create a good and safe treatment to the pediatric patients and their parents, and how to build the trust between nurse and patient?

The authors have chosen good treatment and safety as theoretical baselines of this thesis. Good care according to the concept of Eriksson (1987). Safety according to the concept of Eriksson (1986) and Segersten (1994). Scientific articles were used to collect the Literature review. Selected articles were summarized to get an overview of studies. The authors have divided the questions yet more detailed parts. Received responses were analyzed by the content analysis- method.

The result emerged on two main categories. The result was that parents want regular updates of their children's health, and how the treatment is planned to continue. During a visit at the hospital most parents want to be present with their children. Nurses should face the parents and the child professionally by giving them time, by listening to them and by seeing the family as a whole. In nursing relationship the confidence is needed between the patient and the nurse. With the help of the professional skills, the nurse is able to create a sense of safety and professionalism to the patient. To provide the best possible care, the nurse must update its know-how regularly. While working professionally patients own language should be used to prevent the possible misunderstandings.