”Tiden går men själv står man helt stilla” : En kvalitativ intervjustudie om fertilitetsvårdens påverkan på kvinnors hälsa
Byggningsbacka, Lova; Hyöty, Lina (2023)
2023
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-202403144410
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-202403144410
Tiivistelmä
Syftet med examensarbetet är att belysa fertilitetsvårdens påverkan på kvinnors hälsa, ur ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. Avsikten är att vårdpersonalen ska få en inblick i hur fertilitetsvården upplevs av kvinnor och påverkar deras hälsa för att vårdpersonalen ska kunna stödja kvinnorna under och efter fertilitetsvården.
Studien utfördes som en kvalitativ intervjustudie och deltagarna bestod av åtta kvinnor i Österbotten som fått barn med hjälp av fertilitetsbehandlingar. Det insamlade materialet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Som teoretisk utgångspunkt användes Abraham H. Maslows behovstrappa.
Studien gav en god överblick av hur fertilitetsvården påverkar kvinnors hälsa. Den fysiska, psykiska och sociala hälsan påverkas alla i olika grad och upplevelsen av vården påverkade hälsan både positivt och negativt. Några deltagare upplevde att den fysiska hälsan förbättrades på grund av livsstilsförändringar medan andra begränsades av biverkningar. Den psykiska hälsan påverkades mest och tecken på psykisk ohälsa och tunga känslor samt oro senare under graviditeten kunde identifieras. Avundsjuka, isolering och sårande kommentarer tärde på en del sociala relationer, men öppenhet och ärlighet sågs stärka flera relationer, inte minst parrelationen. Trots att infertiliteten var en svår period i deltagarnas liv som kantades med sorg, ovisshet och en känsla av att livet stod stilla så upplevde flera ändå hoppfullhet och tacksamhet för vården.
Vårdens bemötande och stöd hade en stor inverkan på deltagarnas hälsa. Baserat på studiens resultat föreslår vi att fertilitetsvården skulle kartlägga patienternas behov av stöd, ge muntlig och skriftlig information om stödtjänster och fakta om fertilitetsvården samt kartlägga deras sociala nätverk. The aim of this Bachlor's Thesis is to illustrate the impact of fertility care on women's health, from a physical, mental, and social perspective. The intention is for health care professionals to gain an insight into how fertility care is experienced by women and affects their health in order to support women during and after the fertility care.
The study was conducted as a qualitative interview study. The participants consisted of eight women in Ostrobothnia who had undergone fertility treatments to have children. The collected material was analyzed through a qualitative content analysis. As a theoretical framework, Abraham H. Maslow's “Hierarchy of Needs” was used.
The study gave a good overview of how fertility care affects women's health. Physical, mental, and social health are all at varying levels affected and the experience of care affected health both positively and negatively. Some participants felt that the physical health improved due to lifestyle changes while others were limited by the treatments side effects. The mental health was most strongly affected and signs of mental illness, grievous emotions as well as worry later during pregnancy could be identified. Jealousy, isolation, and hurtful comments strained some social relationships, but openness and honesty were also seen to strengthen several relationships, particularly the relationship with their partner. Although infertility was a difficult period in the participants' lives that included grief and uncertainty, as well as a feeling that life was at a standstill, yet several experienced hopefulness and gratitude for the care.
How health care professionals met and supported the participants also had a major impact on their health. Based on this study's findings, we suggest that fertility care would identify patients' needs for support, provide verbal and written information about support services and facts about fertility care as well as to determine their social networks.
Studien utfördes som en kvalitativ intervjustudie och deltagarna bestod av åtta kvinnor i Österbotten som fått barn med hjälp av fertilitetsbehandlingar. Det insamlade materialet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Som teoretisk utgångspunkt användes Abraham H. Maslows behovstrappa.
Studien gav en god överblick av hur fertilitetsvården påverkar kvinnors hälsa. Den fysiska, psykiska och sociala hälsan påverkas alla i olika grad och upplevelsen av vården påverkade hälsan både positivt och negativt. Några deltagare upplevde att den fysiska hälsan förbättrades på grund av livsstilsförändringar medan andra begränsades av biverkningar. Den psykiska hälsan påverkades mest och tecken på psykisk ohälsa och tunga känslor samt oro senare under graviditeten kunde identifieras. Avundsjuka, isolering och sårande kommentarer tärde på en del sociala relationer, men öppenhet och ärlighet sågs stärka flera relationer, inte minst parrelationen. Trots att infertiliteten var en svår period i deltagarnas liv som kantades med sorg, ovisshet och en känsla av att livet stod stilla så upplevde flera ändå hoppfullhet och tacksamhet för vården.
Vårdens bemötande och stöd hade en stor inverkan på deltagarnas hälsa. Baserat på studiens resultat föreslår vi att fertilitetsvården skulle kartlägga patienternas behov av stöd, ge muntlig och skriftlig information om stödtjänster och fakta om fertilitetsvården samt kartlägga deras sociala nätverk.
The study was conducted as a qualitative interview study. The participants consisted of eight women in Ostrobothnia who had undergone fertility treatments to have children. The collected material was analyzed through a qualitative content analysis. As a theoretical framework, Abraham H. Maslow's “Hierarchy of Needs” was used.
The study gave a good overview of how fertility care affects women's health. Physical, mental, and social health are all at varying levels affected and the experience of care affected health both positively and negatively. Some participants felt that the physical health improved due to lifestyle changes while others were limited by the treatments side effects. The mental health was most strongly affected and signs of mental illness, grievous emotions as well as worry later during pregnancy could be identified. Jealousy, isolation, and hurtful comments strained some social relationships, but openness and honesty were also seen to strengthen several relationships, particularly the relationship with their partner. Although infertility was a difficult period in the participants' lives that included grief and uncertainty, as well as a feeling that life was at a standstill, yet several experienced hopefulness and gratitude for the care.
How health care professionals met and supported the participants also had a major impact on their health. Based on this study's findings, we suggest that fertility care would identify patients' needs for support, provide verbal and written information about support services and facts about fertility care as well as to determine their social networks.