Subjektiivinen kokonaiskuormitus tavoitteellisilla SM-tason muodostelmaluistelijoilla : tapaustutkimus

Abstract

Muodostelmaluistelu on taitoluistelun joukkuemuoto ja varhaisen erikoistumisen laji, missä menestyäkseen urheilija tarvitsee monipuolisesti eri fyysisiä ominaisuuksia, sosiaalisia sekä psyykkisiä taitoja. Kehittyäkseen optimaalisesti, urheilijan hyvinvoinnista tinkimättä, urheilijan tulee oppia hallitsemaan kokonaiskuormittumistaan omassa arjessaan. Tieteellisiä tutkimuksia muodostelmaluistelusta on vähän, joten lisätutkimuksia tarvitaan. Työn teoreettinen kehys perustuu subjektiivisen mittaamisen luotettavuuteen, Edward L. Decin ja Richard M. Ryanin kehittämään itsemääräämisteoriaan motivaation näkökulmasta sekä identiteetin, itsetuntemuksen, itsetunnon vaikutuksesta urheiluun. Tämän opinnäytetyön tarkoituksena on kiinnittää huomiota 12–19-vuotiaiden SM-tason muodostelmaluistelijoiden koettuun kuormittumiseen tavoitteellisessa kilpaurheilussa, hyvinvoinnin näkökulmasta. Tavoitteena on kartoittaa nuorten ymmärrystä sekä kokemusta omasta kuormittuneisuudesta ja kykyä havainnoida oman kuormittuneisuuden ja palautumisen tasoaan. Opinnäytetyössä selvitetään, mitkä osatekijät koetaan kuormittavan eniten ja mitkä asiat koetaan tehostavan palautumista. Opinnäytetyö on tapaustutkimus, joka toteutettiin määrällistä eli kvantitatiivista tutkimusmenetelmää hyödyntäen, tiedonkeruussa käytettiin kyselylomaketta. Tutkimuksen keskiössä olivat aiheet, jotka ovat 12–19-vuotiaalla keskeisinä teemoina ja vaikuttavat urheilijaan kuormittavina ja/tai palauttavina tekijöinä. Kyselyyn vastasi yhteensä 45 muodostelmaluistelijaa, yhdestä taitoluisteluseurasta. Kyselytutkimuksen perusteella eniten kuormittavimmiksi koetut osatekijät ovat väsymys ja stressi. Vastaajista 56,6% koki melko paljon ja 6,7% erittäin paljon väsymystä. Melko paljon stressaantuneeksi itsensä kokivat 53,3% vastaajista ja erittäin paljon 6,7% vastaajista, edeltävän kuukauden aikana. Palautumisen riittäväksi koki 42,2%, osittain riittäväksi 44,5% ja 13,3% vastaajista koki, ettei palautuminen ollut riittävää. Johtopäätöksinä tutkimuksesta voidaan todeta, että kokonaiskuvaa katsomalla toimeksiantajan SM-tason muodostelmaluistelijoilla on jonkin verran haasteita kokonaiskuormituksen hallinnassa ja on syytä tarkkailla kuormittuneisuuden ja palautumisen välistä tasapainoa. Tuloksista voidaan lisäksi todeta, että urheilijoilla on kykyä havaita, ymmärtää ja tunnistaa omia tarpeita. Opinnäytetyön on tilannut Kaarinan Taitoluistelijat ry.

Synchronized skating, is a team form of figure skating and an early specialization sport, in which the athlete needs a variety of physical, social, and mental skills to succeed. To develop optimally without compromising athlete’s well-being, athletes must learn to manage their total load in their daily lives. There are few scientific studies on synchronized skating, so further research is needed. The theoretical framework of this thesis is based on the reliability of subjective measurement, the self-determination theory developed by Edward L. Deci and Richard M. Ryan from the perspective of motivation, and the impact of identity, self-esteem, and self-concept on sport. The purpose of this thesis is to focus on the perceived load of 12–19-year-old synchronized skaters in goal-oriented competitive sport, from the perspective of well-being. The aim is to explore young people’s understanding and experience of their own load and their ability to observe their own stress and recovery levels. The thesis will investigate which factors are perceived to put on the most strain and which things are perceived to enhance recovery. The case study was carried out using a quantitative research method, a questionnaire was used for data collection. The focus of the study was on topics that are key themes in 12–19-year-olds and affect the athletes as and/or recovery factors. A total of 45 synchronized skaters from one figure skating club responded to the survey. According to the survey, the most load factors are fatigue and stress. 56,6% of respondents felt quite tired and 6,7% felt very tired respectively. 53,3% of respondents felt quite stressed and 6,7% felt very stressed respectively, in the previous month. 42,2% respondents felt that recovery was adequate, 44,5% felt that recovery was partially adequate and 13,3% felt that recovery was not adequate. The conclusion from the study is that, looking at the big picture, the synchronized skaters who participated in the study have some challenges in managing their total load and the balance between load and recovery needs to be monitored. The result also suggests that athletes have the ability to perceive, understand and identify their own needs. The thesis was commissioned by Kaarinan Taitoluistelijat ry.

Synkroniserad konståkning är en lagform av konståkning och en tidig specialiseringsgren, där idrottaren behöver en mängd olika fysiska, sociala och mentala färdigheter för att lyckas. För att utveckla optimalt, utan att kompromissa om idrottarens välbefinnande, måste idrottaren lära sig att hantera sin totala belastning i vardagen. Det finns få vetenskapliga forskningar om synkroniserad konståkning, så ytterligare forskning behövs. Den teoretiska ramen för detta arbete baseras på tillförlitligheten i subjektiva mätningar, självbestämmandeteorin som utvecklats av Edward L. Deci och Richard M. Ryan ur ett motivationsperspektiv, och påverkan av identitet, självkänsla och självuppfattning på idrott. Syftet med detta lärdomsprov är att fokusera på den upplevda belastningen hos en 12–19 åriga synkroniserade konståkare i en målinriktad tävlingsidrott, ur ett välbefinnandeperspektiv. Målet är att utforska ungdomars förståelse och upplevelse av egen belastning och deras förmåga att observera sina egna belastning- och återhämtningsnivåer. Lärdomsprovet kommer att undersöka vilka faktorer uppfattas som mest belastande och vilka saker som uppfattas förbättra återhämtningen. En fallstudie som genomfördes med hjälp av en kvantitativ forskningsmetod, ett frågeformulär användes för datainsamling. Fokus för studien var på ämnen som är viktiga teman i 12–19 åringar och påverkar idrottaren som belastnings- och/eller återhämtningsfaktorer. Totalt 45 konståkare från en konståkningsförening svarade på enkäten. Enligt enkäten är de mest belastande faktorerna trötthet och stress. 56,6% av de svarande upplevde ganska mycket trötthet och 6,7% upplevde mycket trötthet. 53,3% av de svarande upplevde sig ganska stressande och 6,7% upplevde sig mycket stressande, under den förgående månaden. 42,2% av svarande ansåg att återhämtning var tillräckligt, 44,5% ansåg att återhämtning var delvis tillräckligt och 13,3% ansåg att återhämtning inte var tillräckligt. Slutsatserna från studien är att genom att se till helheten har synkroniserad konståkare vissa utmaningar när det gäller att hantera sin totala belastning, och balansen mellan belastning och återhämtning måste övervakas. Resultaten visar att idrottare har förmåga att uppfatta, förstå och identifiera egna behov. Lärdomsprovet beställare är Kaarinan Taitoluistelijat ry.