Finländska fysioterapeuters möjligheter till kontinuerlig yrkesmässig utveckling : en enkätstudie

Abstract

Enligt Finlands lag om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården krävs kontinuerlig yrkesmässig utveckling av alla vårdutbildade i Finland. Både arbetstagaren och arbetsgivaren har ett ansvar för den fortsatta yrkesmässiga utvecklingen. Syftet med denna studie var att utreda hur fysioterapeuter i Finland upplever sina möjligheter att upprätthålla sitt yrkesmässiga kunnande och kontinuerligt utveckla sig yrkesmässigt. Studien begränsades till fysioterapeuter i arbetslivet verksamma inom egen bransch i Finland. Metoden var icke experimentell och utfördes genom en prospektiv tvärsnittsstudie med kvantitativt förhållningssätt med kvalitativa inslag. Data samlades in genom en webbenkät under tidsperioden 25.10–7.11.2023. Enkäten skickades ut med Finlands Fysioterapeuters medlemsbrev och publicerades på Facebook i bl.a. grupperna Fyssarit ja Lekurit och Tehyn kuntoutusalan verkosto. Som teoretisk referensram användes Engeströms aktivitetsteori. Resultat: År 2021 fanns det i Finland 9 774 fysioterapeuter i arbetslivet och enkäten besvarades av 97. Företagare såg positivare än anställda på möjligheten att upprätthålla sin yrkesmässiga kunskap och på hur arbetsplatskulturen uppmuntrar till kontinuerligt lärande. Närmare två tredjedelar av alla respondenter saknade en plan för sin yrkesmässiga kunskapsutveckling. Fysioterapeuterna hade bäst möjligheter att hålla sig ajour med kunskapsutvecklingen genom litteraturläsning, att gå kurser, att ha tillgång till databaser och att delta i fortbildning på arbetsplatsen. Diskussion: Antalet respondenter gör att resultaten inte kan ses som representativa för fysioterapeuter i Finland, men däremot riktgivande. Det konstaterades att möjligheter till yrkesmässig kunskapsutveckling finns men försvåras av kostnader och begränsad tidsanvändning. Slutsats: För att upprätthålla och förbättra fysioterapeuternas situation gällande yrkesmässig kunskapsutveckling kan denna studie användas som diskussionsunderlag inom olika organisationer kring deras inställning och möjligheter gällande kunskapsutveckling samt kring varför situationen upplevs olika på olika arbetsplatser.