Näytä suppeat kuvailutiedot

Den fysiska aktivitetens betydelse för främjandet av den psykiska hälsan: En systematisk litteraturstudie

Pada, Madelene (2023)

dc.contributor.authorPada, Madelene
dc.date.accessioned2024-05-14T09:04:06Z
dc.date.available2024-05-14T09:04:06Z
dc.date.issued2023-
dc.identifier.urihttp://www.theseus.fi/handle/10024/855495
dc.description.abstractFysisk aktivitet innebär kroppsrörelse som har större energiförbrukning än den förbrukning som går åt i vila. Rekommendationer om fysisk aktivitet hittas överallt i dag. Det är viktigt för den fysiska, psykiska och sociala hälsan, men många av oss rör på sig för lite samtidigt som det rapporteras alltmer om psykisk ohälsa. Hur hänger dessa två ihop? Syftet med det här arbetet var att belysa motionens påverkan på den psykiska hälsan och beskriva vilken inverkan Covid-19 pandemin har haft på den fysiska och psykiska hälsan, för att öka kunskapen om motionens positiva effekter på den psykiska hälsan. Detta kunde påminna läsaren om att fysisk aktivitet inte bara är bra för den fysiska hälsan utan även för den psykiska hälsan. Som metod användes systematisk litteraturstudie, det vill säga, tidigare forskning. Sökord som användes var physical activity, mental health och adults. Även synonymer såsom mental wellness och mental wellbeing användes för att få ett så brett sökresultat som möjligt. Litteratursökningen genomfördes i databaserna CINAHL och MEDLINE. De studier som kom fram i sökningen granskades utifrån rubriken och abstraktet. Före studierna valdes ut lästes hela studierna igenom för att säkerställa att de var lämpliga för arbetet. Utifrån sökningen valdes sju studier ut. Liknande resultat i studierna sammanställdes och utifrån dessa bestämdes lämpliga kategorier. Under varje kategori sammanfördes tillhörande resultat av sammanställningen. Resultatet visar att fysisk aktivitet har en stor betydelse för den psykiska hälsan, oberoende av ålder eller nationalitet. Det minskar ångest, stress, depression och ensamhet. Personer som upplever en negativ förändring i den fysiska aktiviteten upplever också mer stress, ångest, depression och ensamhet, än personer vars aktivitet hålls oförändrad eller till och med förändras i positiv riktning. Resultatet visar också att myndigheter och samhällen har en mycket viktig roll i främjandet av fysisk och psykisk hälsa, speciellt när samhällen drabbas av stora förändringar och går i genom svåra tider. Tillgången till träningsutrustning- och utrymmen samt möjligheten till att utöva fysisk aktivitet är mycket viktigt, inte endast för den fysiska hälsan utan också – och kanske framför allt – för den psykiska hälsan.sv
dc.description.abstractFyysinen toiminta tarkoittaa kehon liikettä, jonka energiankulutus on suurempi kuin levossa kuluttava kulutus. Liikuntaa koskevia suosituksia löytyy joka puolelta tänään. Se on tärkeää fyysisen, psyykkisen ja sosiaalisen terveyden kannalta, mutta monet meistä liikkuvat liian vähän samalla kun mielenterveysongelmista kerrotaan yhä enemmän. Miten nämä kaksi liittyvät toisiinsa? Tämän työn tarkoituksena oli korostaa liikunnan vaikutusta mielenterveyteen ja kuvata Covid-19 pandemian vaikutuksia fyysiseen ja psyykkiseen terveyteen, jotta tieto liikunnan myönteisistä vaikutuksista mielenterveyteen lisääntyisi. Tämä saattoi muistuttaa lukijaa siitä, että liikunta on hyväksi paitsi fyysiselle terveydelle myös mielenterveydelle. Menetelmänä oli systemaattinen kirjallisuustutkimus eli aikaisempaa tutkimusta. Käytetyt hakutermit olivat fyysinen aktiivisuus, mielenterveys ja aikuiset. Myös synonyymejä, kuten mielenterveys ja henkinen hyvinvointi, käytettiin mahdollisimman laajan hakutuloksen saamiseksi. Kirjallisuushaku tehtiin tietokannoista CINAHL ja MEDLINE. Haussa tulleet tutkimukset arvioitiin otsikon ja abstraktin perusteella. Ennen opintojen valintaa kaikki tutkimukset käytiin läpi sen varmistamiseksi, että ne soveltuvat työhön. Haun perusteella valittiin seitsemän tutkimusta. Samanlaisia tuloksia tutkimuksissa koottiin ja niiden perusteella määriteltiin sopivat kategoriat. Jokaisen kategorian alla koottiin yhteen kokoamiseen liittyvät tulokset. Tuloksena on, että fyysisellä aktiivisuudella on suuri merkitys mielenterveydelle iästä tai kansallisuudesta riippumatta. Se vähentää ahdistusta, stressiä, masennusta ja yksinäisyyttä. Henkilöt, jotka kokevat fyysisen aktiivisuuden negatiivisen muutoksen, kokevat myös enemmän stressiä, ahdistusta, masennusta ja yksinäisyyttä kuin henkilöt, joiden toiminta pysyy muuttumattomana tai jopa muuttuu positiiviseen suuntaan. Tulokset osoittavat myös, että viranomaisilla ja yhteiskunnilla on erittäin tärkeä rooli fyysisen ja psyykkisen terveyden edistämisessä, varsinkin kun yhteiskunnat kärsivät suurista muutoksista ja käyvät läpi vaikeita aikoja. Liikuntavälineiden ja -tilojen saatavuus ja liikuntamahdollisuudet ovat erittäin tärkeitä paitsi fyysisen terveyden myös – ja ehkä ennen kaikkea – mielenterveyden kannalta.fi
dc.description.abstractPhysical activity means body movement that has greater energy consumption than the consumption consumed at rest. Recommendations on physical activity are found everywhere today. It is important for physical, mental and social health, but many of us move too little while mental illness is increasingly reported. How are these two related? The purpose of this work was to highlight the impact of exercise on mental health and describe the impact the Covid-19 pandemic has had on physical and mental health, to increase knowledge of the positive effects of exercise on mental health. This could remind the reader that physical activity is not only good for physical health, but also for mental health. The method used was a systematic literature study, that is, previous research. Search terms used were physical activity, mental health and adults. Synonyms such as mental wellness and mental wellbeing were also used to get as broad a search result as possible. The literature search was carried out in the databases CINAHL and MEDLINE. The studies that came up in the search were reviewed based on the title and abstract. Before the studies were selected, the entire studies were read through to ensure that they were suitable for the work. Based on the search, seven studies were selected. Similar results in the studies were compiled and based on these, appropriate categories were determined. Under each category, the associated results of the compilation were brought together. The result shows that physical activity has a great importance for mental health, regardless of age or nationality. It reduces anxiety, stress, depression and loneliness. People who experience a negative change in physical activity also experience more stress, anxiety, depression and loneliness, than people whose activity is kept unchanged or even change in a positive direction. The results also show that authorities and communities have a very important role in promoting physical and mental health, especially when communities suffer major changes and are going through difficult times. The availability of exercise equipment and spaces and the ability to exercise physical activity is very important, not only for physical health but also — and perhaps above all — for mental health.en
dc.language.isoswe-
dc.rightsfi=All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.|sv=All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.|en=All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.|-
dc.titleDen fysiska aktivitetens betydelse för främjandet av den psykiska hälsan: En systematisk litteraturstudie-
dc.type.ontasotfi=AMK-opinnäytetyö|sv=YH-examensarbete|en=Bachelor's thesis|-
dc.identifier.urnURN:NBN:fi:amk-2024051311426-
dc.subject.degreeprogramfi=Terveydenhoitotyö|sv=Hälsovård|en=Public Health Nursing|-
dc.subject.ysofysisk aktivitet-
dc.subject.ysomental hälsa-
dc.subject.ysopsykiskt välbefinnande-
dc.subject.ysopsykiskt illamående-
dc.subject.ysoångest-
dc.subject.ysoCOVID-19-
dc.subject.disciplineHälsovårdare (YH)-
annif.suggestions.linkshttp://www.yso.fi/onto/yso/p1949|http://www.yso.fi/onto/yso/p1946|http://www.yso.fi/onto/yso/p916|http://www.yso.fi/onto/yso/p1947|http://www.yso.fi/onto/yso/p990|http://www.yso.fi/onto/yso/p133|http://www.yso.fi/onto/yso/p12732|http://www.yso.fi/onto/yso/p2762|http://www.yso.fi/onto/yso/p7995|http://www.yso.fi/onto/yso/p23102fi


Tiedostot

Thumbnail

Viite kuuluu kokoelmiin:

Näytä suppeat kuvailutiedot