"Jag vill bara vara fin" : En kvalitativ studie om hur ätstörningar påverkar anhöriga och den som insjuknat

Abstract

Syftet med detta examensarbete är att få en fördjupad uppfattning om hur en ätstörning påverkar anhöriga och den som insjuknat i en ätstörning. Fokuset är att få en större inblick i vilka känslor som uppkommer hos respektive samt hur deras vardag påverkas av ätstörningen.

Examensarbetet är en kvalitativ studie som gjorts genom att samla in data från sex självbiografiska böcker. Två av de självbiografiska böckerna som använts till studien är Marianne Käckos Ta livet av mig mamma (2008) och Agneta Brundins Anorexia: en ovälkommen gäst (2012). Dessa två böcker är utgående från de anhörigas perspektiv. Fyra av de självbiografiska böckerna som använts till studien är Maria Holmbergs Maria och demonen (2018), Therese Alvéns Viktig: Från matmissbrukare till träningsförebild (2013), Stephanie Browns Jag vill bara vara fin (2019) och Irene Sjögrens Fri från bulimi (2001). Dessa fyra böckerna utgår från de som insjuknat i en ätstörning. Resultatet har analyserats enligt strukturen för en kvalitativ innehållsanalys och kopplats till bakgrunden och den teoretiska utgångspunkten. Den teoretiska utgångspunkten som använts för examensarbetet är Katie Erikssons lidandemodell (1994).

I resultatet framkommer att både den som insjuknat i en ätstörning och anhöriga påverkas. Känslor som ångest, oro och rädsla förekommer hos både de som insjuknat i en ätstörning och anhöriga. Det sociala livet, familjeförhållandena och vardagen påverkas hos båda parterna av den förändrade livssituationen.

Tämän opinnäytetyön tarkoituksena on syventää ymmärrystä siitä, miten syömishäiriö vaikuttaa läheisiin ja niihin, jotka ovat sairastuneet syömishäiriöön. Painopiste on saada parempi käsitys siitä, mitä tunteita syntyy kummassakin osapuolessa sekä siitä, miten heidän arkeaan vaikuttaa syömishäiriö.

Opinnäytetyö on laadullinen tutkimus, joka on tehty keräämällä tietoja kuudesta omaelämäkerrallisesta kirjasta. Kaksi näistä kirjoista, jotka on käytetty tutkimuksessa, ovat Marianne Käckon Ta livet av mig mamma (2008) ja Agneta Brundinin Anorexia-En ovälkommen gäst (2012). Nämä kaksi kirjaa perustuvat läheisten näkökulmaan. Neljä muuta omaelämäkerrallista kirjaa, jotka on käytetty tutkimuksessa ovat, Maria Holmbergin Maria och demonen (2018), Therese Alvésin Viktig: Från matmissbrukare till träningsförebild (2013), Stephanie Brownin Jag vill bara vara fin (2019) ja Irene Sjögrenin Fri från bulimi (2001). Nämä neljää kirjaa perustuvat niihin, jotka ovat sairastuneet syömishäiriöön. Tulokset ovat analysoitu laadullisen sisällönanalyysin rakenteen mukaisesti ja yhdistetty taustan ja teoreettiseen lähtökohtaan. Tutkimuksessa käytetty teoreettinen lähtökohta on Katie Erikssonin kärsimysmalli (1994)

Tuloksista käy ilmi, että sekä ne, jotka ovat sairastuneet syömishäiriöön, että heidän läheisensä, vaikuttavat. Tunteet kuten ahdistus, huoli ja pelko ovat läsnä sekä niillä, jotka ovat sairastuneet syömishäiriöön, että heidän läheisillään. Sosiaalinen elämä, perhesuhteet ja arki vaikuttavat molempiin osapuoliin muuttuneen elämäntilanteen vuoksi.

The purpose of this bachelor’s thesis is to gain a deeper understanding of how an eating disorder affects relatives and the individual who has become ill with an eating disorder. The focus is to gain greater insight into the emotions that arise in each, as well as how their everyday life is affected by the eating disorder.

This bachelor’s thesis is a qualitative study conducted by collecting data from six autobiographical books. Two of the autobiographical books used for the study are Marianne Käcko’s Ta livet av mig mamma (2008) and Agneta Brundin’s Anorexia: En ovälkommen gäst (2012). These two books are based on the relatives’ perspectives. Four of the autobiographical books used for the study are Maria Holmberg’s Maria och demonen (2018), Therese Alvéns Viktig-Från matmissbrukare till träningsförebild (2013), Stephanie Brown’s Jag vill bara vara fin (2019) and Irene Sjögren’s Fri från bulimi (2001). These four books are based on those who has become ill with an eating disorder. The results have been analyzed according to the structure of a qualitative content analysis and linked to the background and theoretical perspective. The theoretical perspective used for the thesis is Katie Eriksson’s suffering model (1994)

The results show that both the individual who has become ill with an eating disorder and relatives are affected. Feelings such as anxiety, worry and fear are present in both those who has become ill with an eating disorder and relatives. The social life, family relationships and everyday life are affected for both parties by the changed life situation.