”Diabetes bara förstör, väldigt mycket”:En kvalitativ studie om ofrivillig barnlöshet till följd av diabetes
Mannfolk, Ida (2022)
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2024051612643
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2024051612643
Tiivistelmä
Syftet med denna kvalitativa studie var att få fram upplevelserna som kvinnor upplevt, deras åsikter om sjukvården samt hur det har påverkat dem socialt som ofrivilligt barnlös p.g.a. diabetes.
Metoden som användes vid datainsamlingen var en narrativ metod för att sedan analysera med en kvalitativ innehållsanalys. Deltagarna var fyra kvinnor som har upplevt ofrivillig barnlöshet. Deltagarna var alla i 30-års åldern. Hälften av deltagarna träffades via videosamtal och hälften av dem ville vara helt anonyma och har skickat sin berättelse genom en mellanhand. Intervjuerna skedde i januari 2022. Som teoretisk utgångspunkt har Erikssons, (1994) teori om lidande använts, med huvudfokus på kapitlen Lidande, Medlidande, Lidande i vården och Lindra lidande.
I resultaten kan man se att deltagarna upplevde stödet och kommunikationen inom vården som bristande. Stödet var en oerhört viktig del för deltagarna. Kvinnorna har tidigare upplevt eller upplever nu psykisk ohälsa. Tre av fyra kvinnor föreslog en samtalsgrupp för de som har diabetes och som inte kan få barn, de som har fått barn eller är gravida som kan fungera som en stödgrupp samt vara ett ställe där man kan diskutera sina tankar. The aim with this qualitative study was to bring out the experiences that woman has experienced, their opinion about the health care and how it has affected them in a social way as involuntary childlessness due to diabetes.
The method that was used in the data collection was a narrative method to then analyze with a qualitative content analysis. The participants were four woman that has experience involuntary childlessness. The participants were in the age of 30. With half of the participants the meeting was online and half of the participants wanted to be completely anonymous and has sent a document through an intermediator. The interviews were hold in January 2022. Erikssons (1994) theory about suffering was used as a theoretical starting point, with the focus on the chapters suffering, compassion, suffering in the health care and to ease suffering.
The results shows that the participants experienced the support and communication from the health care as lacking. The support was an extremely important part for the participants. The woman has suffered from mental illness or is suffering from it now. Three out of four woman suggested a conversation group for the ones that has diabetes and can’t have biological children, the ones that have children or the ones that are pregnant which can work as a support group and where it can be a place where they can discuss their thoughts.
Metoden som användes vid datainsamlingen var en narrativ metod för att sedan analysera med en kvalitativ innehållsanalys. Deltagarna var fyra kvinnor som har upplevt ofrivillig barnlöshet. Deltagarna var alla i 30-års åldern. Hälften av deltagarna träffades via videosamtal och hälften av dem ville vara helt anonyma och har skickat sin berättelse genom en mellanhand. Intervjuerna skedde i januari 2022. Som teoretisk utgångspunkt har Erikssons, (1994) teori om lidande använts, med huvudfokus på kapitlen Lidande, Medlidande, Lidande i vården och Lindra lidande.
I resultaten kan man se att deltagarna upplevde stödet och kommunikationen inom vården som bristande. Stödet var en oerhört viktig del för deltagarna. Kvinnorna har tidigare upplevt eller upplever nu psykisk ohälsa. Tre av fyra kvinnor föreslog en samtalsgrupp för de som har diabetes och som inte kan få barn, de som har fått barn eller är gravida som kan fungera som en stödgrupp samt vara ett ställe där man kan diskutera sina tankar.
The method that was used in the data collection was a narrative method to then analyze with a qualitative content analysis. The participants were four woman that has experience involuntary childlessness. The participants were in the age of 30. With half of the participants the meeting was online and half of the participants wanted to be completely anonymous and has sent a document through an intermediator. The interviews were hold in January 2022. Erikssons (1994) theory about suffering was used as a theoretical starting point, with the focus on the chapters suffering, compassion, suffering in the health care and to ease suffering.
The results shows that the participants experienced the support and communication from the health care as lacking. The support was an extremely important part for the participants. The woman has suffered from mental illness or is suffering from it now. Three out of four woman suggested a conversation group for the ones that has diabetes and can’t have biological children, the ones that have children or the ones that are pregnant which can work as a support group and where it can be a place where they can discuss their thoughts.